Bakgrund: Diabetes typ 2 innebär ökad risk för kognitiv sjukdom. Forskning visar att båda sjukdomarna kommer öka markant de kommande 20 åren, framför allt på grund av en allt äldre befolkning men också av den kraftig ökningen av livsstilssjukdomar som fetma och insulinresistens. Distriktssköterskor har en viktig roll när det kommer till att begränsa den utvecklingen. Genom det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet kan distriktssköterskan synliggöra hälsoproblem, ta hänsyn till patientens unika livssituation med copingstrategier och därefter tillsammans med patienten utarbeta en plan för förändringsarbete mot en mer hälsosam livsstil. Samarbetet och det delade ansvaret stärker patientens position och självkänsla. Under förändringsarbetet kan sjuksköterskan finnas för att ge stöd och råd för att personen ska komma vidare i adaptionsprocessen. En framgångsrik modell som kan användas för ett personcentrerat sjukdomsförebyggande arbete är Riktade hälsosamtal.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka förekomsten av diabetes typ 2 och/eller kognitiv dysfunktion hos personer över 60 år i SNAC-B-studien, om det finns ett samband mellan sjukdomarna samt vilka riskfaktorer som har stor betydelse för att förebygga sjukdomarna.

Metod: Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats som utgått från data ur SNAC-B (The Swedish National study on Aging and Care) i Blekinge.

Resultat: Studien visade inget statistiskt samband mellan diabetes typ 2 och kognitiv dysfunktion men det finns ett antal riskfaktorer som har stor betydelse för respektive sjukdom och flera av dessa är kopplade till levnadsvanor.

Slutsats: Ohälsosamma levnadsvanor ökar risken för diabetes typ 2 och kognitiv dysfunktion. Högt långtidsblodsocker, visceralt fett och övervikt ökar risken mest för diabetes typ 2. Utöver ålder och utbildningsnivå var det alkoholvanor, fysisk aktivitet och högt långtidsblodsocker som mest ökar risken för kognitiv dysfunktion.

Background: Type-2 diabetes implies an increased risk of cognitive disease. Research shows that both diseases will increase significantly over the next 20 years, primarily due to an increasingly elderly population, but also due to the considerable increase in lifestyle diseases such as obesity and insulin resistance. District nurses play an important role when it comes to limiting that development. By health promotion and disease prevention efforts, the district nurse can make health problems visible, take into account the patient's unique life situation with coping strategies and then, in cooperation with the patient, frame a plan for change towards a healthier lifestyle. The cooperation and the shared responsibility strengthen the patient's position and self-esteem. During the work for change, the nurse is able to be there to provide support and advice for the person to progress in the adaptation process. A successful model that can be used for person-centred disease prevention work is ‘Individual health dialogue’.

Aim: The aim of the study was to investigate the occurrence of type-2 diabetes and/or cognitive dysfunction in people over 60 years of age in the SNAC-B study, whether there is a connection between the diseases and which risk factors are of great importance in preventing the diseases.

Method: The study was a descriptive cross-sectional study with a quantitative approach, based on data from SNAC-B (The Swedish National study on Aging and Care) in Blekinge.

Results: The study showed no statistical relationship between diabetes type-2 and cognitive dysfunction, but it showed a number of risk factors that are of great importance for the respective disease, and several of these are connected to lifestyle habits.

Conclusion: Unhealthy lifestyles increase the risk of type-2 diabetes and cognitive dysfunction. High long-term blood sugar, visceral fat and obesity increase the risk of developing type-2 diabetes. In addition to age and education level, alcohol habits, physical activity and high long-term blood sugar increase the risk of cognitive dysfunction.