Bakgrund: Människor med psykisk ohälsa utgör en stor del av patienterna inom akut- och primärvård. Det krävs därför att sjuksköterskor har en god kännedom om relationen mellan psykiska och fysiska besvär. Psykisk ohälsa är ett globalt folkhälsoproblem vilket innebär utmaningar för patienternas vardag. Patienter med psykisk ohälsa kan söka vård inom primär- och akutvård för fysiska såväl som psykiska besvär. Tidigare forskning visar att dessa patienter är en utsatt grupp med ökad risk för mortalitet. Det finns även en tydlig stigmatisering kopplat till psykisk ohälsa som kan utgöra ett hinder för patienter. Sjuksköterskans centrala roll i vården belyses. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur patienter med psykisk ohälsa upplever mötet med primärvården och akutmottagningen. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på kvalitativa artiklar med tolv artiklar valda ur databaserna CINAHL och PUBMED. Analysen utgick från Fribergs analysmetod som omfattade fyra steg. Resultat: Redovisas i följande tre huvudkategorier; Betydelsen av att bli väl bemött och tagen på allvar, Känslan av bristande självförtroende och självinsikt vid psykisk ohälsa och Problem med tillgänglighet. De sju underkategorier som bildats är följande; Sjuksköterskornas bemötande påverkade patientmötet, Sjuksköterskan tar inte hänsyn till patienternas behov, Stigmatisering och känsla av skam, Psykisk ohälsa leder till bristande självinsikt och självstigmatisering, Vårdmiljön upplevs påfrestande, Bristande kontinuitet och Bristande kompetens hos allmänsjuksköterskor. 

Slutsats: Studien betonar sjuksköterskans roll i vården och mötet med patienter med psykisk ohälsa och dess påverkan på vårdupplevelser. Professionellt och empatiskt bemötande skapade en positiv vårdmiljö, medan bristande empati och stigmatisering ledde till negativa upplevelser. Utmaningar inkluderade patienters känsla av osynlighet och att inte tas på allvar, speciellt vid fysisk och psykisk samsjuklighet. Stigmatisering utgjorde ett betydande hinder för att söka hjälp, och självstigmatisering skapade inre rädsla. Olika vårdmiljöer påverkade också upplevelsen, med behov av förbättrad kompetens, minskad stigmatisering, och ökad tillgänglighet för en mer positiv vårdmiljö.