Sverige och världen är mitt i en omställning till ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle. I detta förväntas en storskalig elektrifiering spela en stor roll under de närmaste decennierna. 

Syftet med denna studie var att undersöka om den senaste tidens rapporter om olika energislags samhällskostnader skulle kunna peka på att det blir billigare att möta en ökad elanvändning med ny kärnkraft, i linje med regeringens nya kärnkraftsfärdplan, än med en kombination av effektivisering och ny förnybar energi. 

Metoden var att ställa upp fem scenarier baserade på Svenska Kraftnäts tidigare analyser och beräkna deras respektive livscykelkostnader, inklusive omkostnader för flexibilitet, utifrån nya data från International Energy Agency:

·         Scenario 1a. Planerbart (Svenska kraftnäts planerbartscenario)

·         Scenario 1b. Planerbart med ny kärnkraft (Svenska kraftnäts planerbartscenario med variant av Regeringens kärnkraftsfärdplan)

·         Scenario 1c. Planerbart med ny kärnkraft och förnybart (Svenska kraftnäts planerbartscenario med variant av Regeringens kärnkraftsfärdplan)

·         Scenario 2a. Förnybart (Svenska kraftnäts förnybartscenario)

·         Scenario 2b. Förnybart med effektivisering (Svenska kraftnäts förnybartscenario med energieffektivisering)

Resultatet blev att regeringens billigaste kärnkraftsfärdplansscenario (Sc1c) blir 470 miljarder kr dyrare än det dyraste förnybartscenariot (Sc2a) medan det dyraste kärnkraftsfärdplansscenariot (Sc1b) blir 1070 miljarder kr dyrare än det billigaste förnybartscenariot med effektivisering (Sc2b). Dessutom tillkommer en merkostnad för Regeringens kärnkraftsfärdplansscenarier på minst 2000 till 5000 miljarder kr från år 2050 till 2100. 

Slutsatsen blir alltså att vi har stärkt de samhällsekonomiska argumenten för att satsa på effektivisering och förnybart snarare än ny kärnkraft för att möta framtidens ökade elenergianvändning. Förnybartscenarierna har även fördelen att de skulle ge mycket mer hanterbara hållbarhetsrisker jämfört med kärnkraftsscenarierna och de skulle, till skillnad från kärnkraftsscenarierna, kunna genomföras tillräckligt snabbt för att bli relevanta för klimatutmaningen. Om vi skulle satsa på effektivisering och ny förnybar energi skulle hela landet också kunna byggas ihop till ett decentraliserat och integrerat energisystem. Ett ‘självspelande piano’ som när det väl är uppbyggt kan förse samhället med billig förnybar energi från eviga flöden. Ett sådant energisystem skulle, till skillnad från dagens centralt styrda system, vara motståndskraftigt mot översvämningar och andra klimatfaktorer samt bli omöjligt för en angripare att slå ut. Det skulle alltså även bli en säkerhetspolitisk fördel i framtiden.