Bakgrund: Språkbarriärer innebär ett språkligt hinder som begränsar kommunikationen,sjuksköterskans arbete och den personcentrerade vården. När det uppstår ett språkligt hinder på grund av språkbarriärer riskerar sjuksköterskan och patienten att inte förstå varandra. Det kan leda till att patienten inte görs delaktig i sin omvårdnad och inte bemöts som en unik individ. Språkbarriärer påverkar kommunikationen och hindrar sjuksköterskan från att utveckla en vårdande relation till patienten. Språkbarriärer kan leda till bristande informationoch missförstånd. Det kan försvåra sjuksköterskans förmåga att bedöma patientens behov ochutforma anpassade åtgärder i omvårdnaden. Tidigare forskning tyder på ett behov av ytterligare kunskap om hur sjuksköterskan ska hantera språkbarriärer vid omvårdnad. 

Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av språkbarriärer vid omvårdnad.

Metod: Studien är en integrerande sammanställning av kvalitativ forskning inspirerad av metasyntes.

Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudteman och fyra subteman. Första huvudtemat varSvårigheter vid språkbarriärer följt av två subteman Ett bristande informationsutbyte vid omvårdnad och Kommunikationssvårigheter vid omvårdnad. Andra huvudtemat var Känslomässiga utmaningar vid omvårdnad. Tredje huvudtemat var Utmaningar när tolk används vid omvårdnad följt av två subteman Begränsningar i tillgängligheten av tolk ochKunskapsbrist hos tolken.

Slutsats: Det framkom många utmaningar som sjuksköterskor upplevde med språkbarriärer vid omvårdnad. Utmaningarna som upplevdes var Ett bristande informationsutbyte vid omvårdnad och Begränsningar i tillgängligheten av tolk. Genom att lära sig att navigera genom de utmaningar som uppstår vid språkbarriärer kan sjuksköterskan främja en personcentrerad omvårdnad.