Detta kandidatarbete berör utvärdering i svensk samhällsplanering på kommunal nivå. I arbetet utforskas det om och hur kommuner återkommer till sina genomförda detaljplaneprojekt, och om projekten samt deras resultat uppfyller de mål som satts upp före eller under projektets genomförande. Detta är ett moment som ofta prioriteras bort eller inte utförs idag, och en kunskapslucka finns kring utvärdering av genomförda projekt och deras måluppfyllelse.

Detta arbete syftar till att undersöka befintliga svenska utvärderingsmodeller och hur måluppfyllelse mäts och bedöms, samt att utforska vilka utmaningar som gör att utvärderingar av genomförda stadsbyggnadsprojekt i kommuner inte genomförs i högre grad idag. Arbetet utgår från följande forskningsfrågor:

- Hur genomförs ex-post-utvärderingar av genomförda stadsbyggnadsprojekt med fokus på måluppfyllelse i kommunal detaljplanering?  

- Vilka utmaningar finns i samband med denna typ av utvärdering och hur bemöter kommuner dessa? 

I arbetet används en kvalitativ forskningsstrategi och två datainsamlingsmetoder. Den första är dokumentär forskning då två utvärderingar publicerade av Kungsbacka kommun respektive Stockholms stad analyseras. Även en semistrukturerad enkätundersökning utfördes som kommunanställda arbetandes med samhällsplanering, fysisk planering eller utvärdering deltog i.

Resultaten påvisar att fördelar och utmaningar med att utföra utvärdering finns. Dessa är bland annat en brist på etablerade utvärderingsmodeller, att kommuner ofta upplever en otillräcklighet av resurser för att kunna utföra utvärderingar och en ovisshet kring hur resultatet kan gynna deras verksamhet samt framtida planering.

Arbetets slutsatser visar bland annat på att olika utmaningar finns för olika utföranden av utvärderingar. Genom att kombinera kvantitativa och kvalitativa metoder kan en djupare utvärdering av måluppfyllelse göras och genom att uppmärksamma fördelarna med utvärdering kan mer effektiva och hållbara planeringsprocesser skapas.