Sverige har idag en framgångsrik jämställdhetspolitik och det finns skyldighet för planerare att arbeta för jämställdhet. Däremot återstår det utmaningar när det gäller den fysiska och rumsliga planeringen. Detta återspeglas i resten av Europa, även där ges jämställdhetsfrågor relativt låg prioritet i stadsplaneringen. Däremot har planeringen potential att främja ökad jämställdhet så att både kvinnor och män tilldelas likvärdig status i planeringen.
Syftet har varit att utforska och analysera hur jämställdhetsperspektivet i offentliga dokument i Europa omsätts i praktiken för att fastställa hur detta genomförs. Dessutom avser studien att analysera vilka åtgärder som skapar trygga och jämställda offentliga miljöer. Studien har använt en flerfallstudie för att möjliggöra en generaliserad bild av respektive fall. Flerfallstudien har även möjliggjort en detaljerad betraktelse samtidigt som metoden också möjliggjort för en helhet av det som studerats. Studien har analyserat två städer i Europa för att erhålla ett internationellt perspektiv. De analyserade städerna har varit Umeå och London. Studien har använt ett teoretiskt ramverk för att möjliggöra för att strukturera analysen av valda dokument i respektive fall, där tre centrala begrepp har varit analysens utgångspunkt. Dessa begrepp har varit deltagande, trygghet och planeringsåtgärder.
Studien visar att städer i Europa har antagit jämställdhetsarbetet genom att integrera strategier och mål för att driva arbetet framåt. Detta har till viss del skett genom medborgardeltagande där det finns en vilja att synliggöra kvinnors synpunkter då de har varit underrepresenterade i stadsplaneringen. Vidare föreslås ett antal åtgärder som kan bidra till trygga och jämställda offentliga miljöer, såsom balanserad belysning, bredare gångvägar och överblickbarhet.