Bakgrund: Primärvården är den första nivån av vård och har ett brett åliggande att tillgodose vårdbehov både somatisk och psykiskt. Omkring en tredjedel av patienterna som söker primärvården är till följd av psykisk ohälsa. Sjuksköterskor är vanligtvis de första i ledet att möta patienter och tidigare forskning beskriver en otillräcklighet i kunskap i mötet med person med psykisk ohälsa inom primärvården. Digitala vårdtjänster utvecklas för att skapa större tillgänglighet för befolkning. Digitala vårdmöten beskrivs som en begränsning i den mänskliga kontakten och kan medföra en barriär i sjuksköterskans bedömning.

Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans erfarenheter av digitala vårdmöten med patienter som söker vård för psykisk ohälsa inom primärvården.

Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats, baserat på sex semistruktuerade intervjuer med sjuksköterskor inom primärvården. Dataanalysen av det insamlade materialet utfördes utifrån Graneheim och Lundman.

Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier: Möjliggöra effektiva vårdmöten och Att arbeta i det oförväntade. Under dessa kategorier skapades sammanlagt sex underkategorier.

Slutsats: Digitala verktyg utifrån sjuksköterska perspektivet har erfarenheter belyst vara en tillmötesgående tjänst som tilltalar dagens samhälle. Denna tjänst kräver kompetens och färdighet relevanta för att skapa förtroende och tillit till patienter som söker vård för psykisk ohälsa.  

Background: Primary health care is the first level of care and has a broad assignment to meet both somatic and psychological care needs. Around a third of patients who seek primaryhealth care is a cause of mental illness. Nurses are usually the first in line to meet patients and previous research describes an inadequacy of knowledge in meeting people with mental illness in primary health care. Digital care services are developing to create accessibility to the population. Digital care meetings are described as a limitation in human contact and yet today can create a barrier in the nurse´s assessment.

Purpose: The purpose of this study is to illustrate nurse´s experiences of digital care meetings with patients seeking care for mental illness in primary health care.

Method: A qualitative interview study with an inductive approach, based on six semi-structured interviews with nurses in primary health care. The data analysis of the collected material was carried out based on Graneheim and Lundman.

Result: The analysis resulted in two main categories: Enabling effective care meetings and Working in the unexpected. Under these categories, six subcategories were created.

Conclusion: Digital tools from nurse´s perspective have experiences highlighted that seemsto be an accommodating service. This service requires competence and proficiency relevant to creating trust and loyalty with patients seeking care for mental illness.