Bakgrund: Patienter med emotionell instabil personlighetsstörning (EIPS) innebär en stor utmaning för den psykiatriska heldygnsvården. Specialistsjuksköterskorna upplever patienter med EIPS som påfrestande och svårare att vårda än andra patienter. Det innebär en utmaning inte bara för specialistsjuksköterskorna i deras yrke utan också för deras känslomässiga välbefinnande, vilket har en negativ inverkan på kvaliteten på den vård som ges.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka specialistsjuksköterskors copingstrategier för att vårda patienter med emotionell instabil personlighetsstörning inom psykiatrisk heldygnsvård.   

Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Data samlades in genom 10 semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med hjälp av Burnards innehållsanalys.

Resultat: Resultatet visar att specialistsjuksköterskorna använder sig av flertalet copingstrategier. Analysen resulterade i två kategorier och fem subkategorier. Kategorierna var: använda kunskap som stöd samt söka stöd hos kollegor. Subkategorierna presenteras under: att avleda, finna acceptans, finna trygghet i sin professionella roll; bekräftelse från kollegor och lämna över till kollegor.  

Slutsats: Copingstrategierna hjälpte specialistsjuksköterskorna i vården av patienter med EIPS och visade sig vara viktiga för att bibehålla deras psykiska hälsa och fortsätta vårda patienterna. Resultatet antyder att copingstrategier spelar en viktig roll i specialistsjuksköterskornas yrkesutövning och att ämnet behöver lyftas fram. Mer utbildning om självkännedom och copingstrategier kan ge specialistsjuksköterskorna ytterliga redskap i att applicera fungerande strategier.

Background: Patients suffering from borderline personality disorder constitutes a great challenge to the psychiatric inpatient care. Mental health nurses experience these patients as more difficult to attend to than other patients. This imposes a challenge not only to the nurses in their profession but also to their emotional wellness thus imposing a negative influence on the quality of the care given.        

Aim: The aim of this study was to examine the coping strategies used by the mental health nurse to care for patients suffering from borderline personality disorder within the realms of the psychiatric inpatient care.

Method: Qualitative method with an inductive approach. Data was collected through 10 semi-structured interviews processed with the aid of Burnards method of content analysis.

Result: The result shows a varied set of coping strategies used by the mental health nurses. The analysis resulted in two main categories and five subcategories. The main categories consist of: Seeking support in knowledge and seeking support from colleagues. The subcategories are presented under: to divert, to find acceptance, to find comfort in their professional role, confirmation from colleagues and tox§x     hand over tasks to colleagues.   

Conclusion: Coping strategies helped the mental health nurses in their care of patients with borderline personality disorder and proved to be important to maintain their mental health and ability to provide care. The result implies that coping strategies play an important role in the professional practice of mental health nurses and needs to be emphasized. More education on self-awareness can provide mental health nurses with additional tools to apply effective strategies.