Användningen av drönarteknik inom fysisk planering har ökat de senaste åren tack vare dess förmåga att snabbt och kostnadseffektivt samla in högupplöst data. Denna teknik möjliggör skapandet av detaljerade kartor, övervakning av byggprojekt och inspektion av infrastrukturer. Syftet med detta kandidatarbete är att undersöka drönarteknikens potential och begränsningar inom svensk fysisk planering, samt att analysera hur existerande regelverk påverkar dess användning.

Litteraturgenomgången visar att drönarteknik används inom flera områden, inklusive kulturmiljövård, naturresursförvaltning, hantering av klimatförändringar, 3D-modellering och trafikövervakning. Dessa användningsområden visar på teknikens förmåga att förbättra planeringsprocessen genom att tillhandahålla detaljerad och exakt information.

Dokumentanalysen undersöker hur svenska regleringar påverkar drönarteknikens implementering i praktiken. Regler som Luftfartslagen, Kamerabevakningslagen och Lagen om skydd för geografisk information kan utgöra betydande hinder för användningen av drönare. Dessa lagar är utformade för att skydda säkerhet och integritet men kan också skapa administrativa och ekonomiska bördor för kommuner och planerare. Resultaten visar att komplexa och restriktiva regelverk ofta medför administrativa och ekonomiska hinder, vilket kan begränsa teknologins potential. Det framkommer även att det finns en brist på tydliga riktlinjer och samordning mellan olika myndigheter, vilket ytterligare försvårar implementeringen av drönarteknik.

Enkätundersökningen riktad till svenska kommuner visar att många kommuner sällan använder drönare, delvis på grund av de komplexa regelverken. Det låga deltagandet i undersökningen kan indikera att många kommuner inte använder drönare alls, vilket kan bero på bristande kunskap eller resurser. Resultaten pekar på behovet av ökad medvetenhet och utbildning kring drönarteknikens potential och tillämpningar inom fysisk planering.

Slutsatserna belyser behovet av en balans mellan säkerhet och innovation för att möjliggöra en mer omfattande och effektiv integration av drönarteknik inom fysisk planering i Sverige. För att främja denna utveckling rekommenderas fler svenska studier som undersöker drönarteknikens långsiktiga effekter och potential. Dessutom föreslås en anpassning av regelverken för att stödja teknologins utveckling samtidigt som allmän säkerhet och integritet säkerställs.