Sverige står inför många osäkerheter som sätter krav på en reform av den fysiska planeringen. Flexibel detaljplanering är därför ett planeringssätt som har fått större uppmärksamhet för att bemöta dessa osäkerheter. I denna studie har begreppet flexibel detaljplanering undersökts. Detta genom att studera varför och hur flexibel detaljplanering används inom kommunal fysisk planering samt vad som krävs inom den kommunala planeringen för att hantera och arbeta medflexibla detaljplaner. Studien har genomförts genom en flerfallstudie i utvalda kommuner. I flerfallsstudien har tjänstepersoner som arbetar med detaljplaner intervjuats samt en dokumentstudie av strategiska dokument och flexibla detaljplaner utförts. Studien visar att begreppet flexibel detaljplanering inte har någon konkret definition men att det generellt handlar om att vara anpassningsbar över tid för att bemöta olika framtidsbilder. Syftet med flexibel detaljplanering skiljer sig åt beroende på kontext. Vidare framkom det av studien att det inte finns något bestämt arbetssätt för flexibel detaljplanering. Däremot krävs det en god dialog inom den kommunala organisationen, och mellan kommunen och byggherren. Det är därför viktigt att den kommunala organisationen är uppbyggd på ett sätt som kan gynna samarbete. Slutligen framkom av studien att den demokratiska processen kan påverkas negativt av flexibel detaljplanering.