I det här kapitlet adresserar vi den tysta kunskap som vi menar har bäring på den pedagogiska sakkunnigbedömningen. I samtal med tio erfarna pedagogiskt sakkunniga framkommer att det finns en tyst kunskap. Respondenterna menar att de tar denna med sig in i bedömningen och att den tysta kunskapen är erfarenhetsbaserad och formad inom en praxisgemenskap. Den kommer tydligast till uttryck i de sakkunnigas tolkningar av lärosätets kriterier och utgör grunden i en förmåga att tolka och förstå explicitgjord kunskap i form av beprövad erfarenhet och forskningsresultat. I bedömningen av pedagogisk skicklighet innefattar denna tysta kunskap den gemensamma förståelsen om vad som utgör pedagogisk skicklighet. Samtidigt framgår det att den tysta kunskapen är  abstrakt och svårdefinierad. Med den centrala roll som den ändå spelar i bedömning av pedagogisk skicklighet bör det trots allt vara en del av ett pågående samtal om vad som utgör kvalitet i pedagogisk sakkunnigbedömning.