Inom ramen för den översiktliga planeringen är samråd och utställning de främsta, lagstadgade tillfällena i plan-och bygglagen där medborgarna kan lämna synpunkter på ett förslag till översiktsplan (Boverket 2014). En av de positiva effekterna av medborgardialog är att de som bor och använder ett område dagligen har en god lokalkännedom om platsen och på så sätt kan bidra med en unik kunskap till planerarna (Khakee 2000). Medborgardialog anses däremot ofta medföra ett ökat behov av resurser i form av tid och pengar (Khakee 2006: 19). Det har även visat sig att mest inflytande över den fysiska planeringen har medelålders, vita män medan kvinnor och barn är grupper som inte har lika stora möjligheter att påverka (Henecke & Khan, 2002: 23). 

Idag förekommer även svårigheter med att integrera kulturella resurser i samhälls-planeringen. Eftersom samhällsplanering innebär sektoröverskridande samarbeten och behov av en helhetssyn behövs det nya metoder för att säkerställa medborgarinflytande och de kulturella resursernas plats i samhällsplaneringen (Lundberg & Hjort 2011:6-7). 

Cultural planning är en samhällsutvecklingsmetod vilken syftar till att inkludera kulturella perspektiv i samhällsplaneringen. Centralt i metoden är även fokus på människan och kommunikation mellan människor. Intresset för metoden har ökat de senaste åren i Sverige (Lundberg & Hjort 2011:6-9,3).

Studien har genom en fallstudie av Tjörns kommun studerat om cultural planning kan vara en användbar metod för att förbättra medborgarnas deltagande och inflytande i den översiktliga planeringen. 

Studien visar att Tjörns kommun har nått fler människor genom tillämpningen av cultural planningmetoden vid en jämförelse mellan antalet medborgare som lämnade synpunkter vid samråd och utställning och de som medverkade genom övriga dialogaktiviteter som kommunen genomförde. Tillämpningen av cultural planning har bidragit till att de frågor som varit viktigast för medborgarna fått en betydande påverkan på översiktsplanen. Översiktsplaneprocessen har haft många inslag av kommunikativ planering även om den representativa demokratin utgjort ramen. Studien visar att i det studerade fallet har cultural planningmetoden bidragit till att medborgarnas deltagande och inflytande i översiktsplaneprocessen förbättrats i jämförelse med om endast de enligt plan-och bygglagen lagstadgade formerna av medborgardeltagande ägt rum.