I dagens Sverige har många barn på våra skolor en flerspråkig och mångkulturell bakgrund. På en del skolor i invandrartäta områden finns det få barn med svenskfödda föräldrar. Denna uppsats granskar utbildningsvillkoren i ett socialt och etniskt segregerat område. Syftet med denna undersökning är att utveckla kunskap om invandrarbarns möte med den svenska skolkontexten ur ett lärarperspektiv. Följande frågor ställdes: Hur ser utbildningskontexten ut för invandrarbarn i en invandrartät skola, och vilka konsekvenser får denna kontext för barnens kunskapsutveckling? Rektor och fem lärare intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjumanual. Kvalitativa intervjuer genomfördes vid en och samma skola i södra Sverige, där 80-85 procent av eleverna har ett annat modersmål än det svenska. En av lärarna undervisade i förberedelseklasserna. Vid tolkning av resultatet användes Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsteori som visar att utvecklingsprocessen påverkas av relationer i och mellan olika miljöuppsättningarna, men även av de större sociala sammanhang som dessa ingår i. Barn influeras av familj, kamrater och skola men de påverkas också indirekt av politiska beslut. Tolkningen bygger på hermeneutisk ansats med pendling mellan helhet och delar. Resultatet visar att på makronivå bestäms att svenska lagar, normer och värderingar ska vara rådande i skolkontexten. Detta får till följd att elevernas kunskapsinhämtande sker på ett främmande språk. På exonivå införlivas medias negativa syn på skola och område hos eleverna, vars självbild sjunker och lärarna gör allt för att bygga upp den igen. På mesonivå kompliceras föräldrakontakten mellan hem och skola av att tolk får anlitas. På mikronivå i förberedelseklasser läggs grunden till barnens fortsatta skolgång. Alla elever i de vanliga klasserna språktestas och de som behöver mest stöd får det. Barnens identiteter som klasskamrater är viktigare än ursprung, som bara kommer fram vid konflikter. Resultatet jämförs med tidigare forskning och det visar sig att denna skola har likheter med andra invandrartäta skolor. Barn som har gått på denna skola blir enligt respondenterna mer toleranta och lär sig mycket om människor och kultur som de har nytta av i kommande arbetsliv.