Studier har visat att unga har allt svårare att etablera sig på de arenor som hör vuxenlivet till, det gäller såväl inträde i arbetslivet, eget boende som familjebildande. Detta har medfört att ungdomstiden blivit allt mer utdragen och sträcker sig längre upp i åldrarna. Fokus i studien riktades mot ungas etablering på bostadsmarknaden och syftet med undersökningen var att nå en förståelse för hur ungdomar födda på 80-talet i åldrarna 19-23 år upplever situationen att bo hemma hos sina föräldrar. Vidare var studiens syfte att skapa en förståelse för vilka faktorer som påverkar ungdomarna till att bo kvar hemma hos sina föräldrar. Detta problemområde kan ses ur ett mikro- och ett makroperspektiv, där sociala strukturer på makronivå utgörs av kulturen, normerna och värderingarna i samhället, samt de objektiva institutionerna. Mikronivån utgörs av individernas objektiva handlingar och de subjektiva värderingarna i de sociala nätverken som individen ingår i. Både Svensk och utländsk forskning har studerat hur strukturer på makronivån påverkar processen att flytta hemifrån, svenska undersökningar har visat att bostadsmarknad, arbetsmarknad och utbildningslängd har betydelse för när en individ flyttar hemifrån. Den teoretiska utgångspunkten utgörs av Eriksons psykosociala utvecklingsteori. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer över Internet med elva unga vuxna. Resultatet visade att ekonomi var en stor anledning till att fortsätta bo hemma, bostadsmarknaden nämns också som ett problem. Betraktat ur Eriksons psykosociala teori skulle boendet hemma hos föräldrarna kunna vara en lösning på krisen, att hitta sin roll i samhället då de unga vuxnas svårigheter med att etablera sig på bostadsmarknaden och arbetsmarknaden, gör att inträde i vuxenrollen försenas. Bekvämlighet, sällskap och stöd ses också som viktiga faktorer som gör att ungdomar vill bo kvar hemma. Fördelarna med boendeformen sammanfaller i hög grad med de ovan angivna anledningarna till att fortsätta bo hemma. Nackdelar är att privatlivet minskar, och att självständigheten påverkas negativt. Vuxenblivandet påverkas negativt av boendeformen, det är något samtliga informanter är överens om utom en. Det visade sig att männen fått mer respons på boendet ifrån arbetskamrater än vad kvinnorna fått. Relationerna mellan informanterna och deras familj har kunnat beskrivas i tre olika kategorier, de som har en nära relation till sin familj, de som har en bra relation och de som upplever att de har en bra relation men att de inte umgås så mycket med sin familj, vilket är positivt för relationen. Vi har även kunnat finna stöd i tidigare forskning för våra resultat, vilket vi upplever som en styrka i studien.