Sammanfattning I dagens välfärdsstat förflyttas fokus alltmer från kollektivet till individen. Det övergripande syftet med studien är att fördjupa förståelsen för relationen mellan individen och välfärdsstaten. Studien utgår från följande fråga: hur individualiseringsprocessen artikuleras i olika artiklar i tidningar och tidskrifter? Svaret på frågan söktes med artiklar från olika tidningar och tidskrifter som behandlar vår välfärd som invånarna kan få del av när de blir sjuka eller arbetslösa. Svaret söktes även i hur artiklarna framställer ansvar, effekterna och riskerna i ett individualiserat samhälle. Skilda välfärdsåtgärder upplevs som en trygghet i en utsatt situation hos människor, när det uppstår problem som kan leda till ekonomiska svårigheter. Men det pågår en diskurs om samhällets förändringar i välfärden. Förändringarna bygger på en alltmer individuell inriktning i samhället och som kan innebära risker för människan när exempelvis stödet från vår välfärd snävas in, som många invånare upplever idag. I fokus för arbetet är individualiseringsprocessen i den moderna välfärdsstaten. I uppsatsens bakgrund beskrivs hur det svenska samhället utvecklas från ett fattigt land till en välfärdsnation. Effekterna av utvecklingen ledde till en bättre levnadsstandard för invånarna när förutsättningarna ändrades i samband med industrins framväxt och att socialförsäkringarna utvecklades. Vår välfärd och hur den ska fördelas mellan invånarna är något som debatteras i tidningar och tidskrifter men även inom litteraturen. I bakgrunden beskriver Svallfors tidigare forskning inom området. En del av rapporterna togs fram för att fungera som diskussionsunderlag om välfärdspolitiken i Sverige för att få en överblick av vilka problem och vilka grupper som var utsatta och hade behov av en del välfärdsåtgärder. Avslutningsvis beskrivs vilken betydelse tidningarna har för välfärdsdebatten. Och det är väsentligt för välfärdspolitiken i vilka former tidningarna talar om om välfärden, så att alla invånare har möjlighet att ta del av vad som händer inom välfärdsområdet och det kan skapas en debatt om fenomenet. Grunden för att kunna tolka och analysera uppsatsens empiriska material utgår från teorin om ett individualiserat samhälle av Ulrich Beck och även Zygmunt Bauman som presenterar sin syn på detta. Den sistnämnda teorin beskriver risksamhälle av Ulrich, Beck. Individualiserat samhälle och risksamhälle är centralt i denna undersökning. Med utgångspunkt från uppsatsens syfte, är det lämpligt att använda den kvalitativa metoden där hermeneutiska perspektivet kan fördjupa förståelsen för individualiserat samhälle och riskerna som artikuleras i artiklarna för individerna. Beroende på att empiriska materialet består av tidningsartiklar kommer en diskursanalys att användas för analys av textmaterialet i artiklarna, syftet med en diskursanalys är att beskriva och identifiera diskurser (dialoger) i materialet. Vid bearbetning av tidningsartiklarnas texter blir ett stadium att konstruera noder, de är symboler som prat, text eller människors handlingar som blir betydelsefulla i en viss avgränsad diskurs. Noderna i uppsatsen är individuellt ansvar, effekterna för människorna och riskerna i ett individualistiskt samhälle. Resultatet av det empiriska materialet överensstämmer på många punkter med teorierna om individualiserat samhälle och risksamhälle. Det skapas risker för individen i och med utvecklingen till ett modernt samhälle. Artiklarnas texter visar att sjuka människor riskerar att hamna utanför vårdsystemet beroende på det ökade individansvaret. Ungdomars och vuxnas individuella och fria val angående utbildning, yrke och pension är ingen framtidsgaranti för framgångar till ett bra arbete eller en bra pension som påverkar deras materiella standard. Risken kan bli en sänkt levnadsstandard i form av dålig pension, svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden som leder till ett A och B lag mellan invånarna eller att sjuka inte får den vård de behöver i ett samhälle som ser till allas lika rättigheter och på lika villkor för invånarna.