Syftet med studien var att undersöka hur dagens data- och telekommunikation påverkar tio studenter vid BTH i deras vardag. I vår frågeställning hade vi tre frågor som vi sökte få svar på. Dessa frågor behandlade vilka kommunikationsvanor tio studenter vid BTH har, hur dessa vanor påverkar deras vardagsliv samt vilka uppfattningar som fanns om den globala IT-kommunikationen. Utifrån intervjuerna med studenterna sökte vi skönja generella likheter/skillnader hos det resterande samhället. Under 1800-talet inleddes utvecklingen av globala nätverk. Telegrafen var först med att använda elektriciteten för kommunikation. Bell uppfann telefonen 1876 och det var inledningen till det senaste århundradets utveckling av telefonen. När mobiltelefonen skapades gav det människor möjligheten att kommunicera trådlöst, och Internet möjliggjorde kommunikation via chattprogram eller mail. Det geografiska avståndet blev inte längre ett hinder för direkt kontakt med andra. Som teori valde vi att använda oss av Castells, Thompson och Habermas. Vi ansåg att dessa tre teoretiker kompletterade varandra då Castells forskning är omfattande, aktuell samt framtidsskönjande. Habermas teorier är grundläggande för språket- samt handlingskommunikationen medan Thompson är länken mellan dessa båda erkända teoretiker. Castells omfattande teoribygge behandlar nätverkskommunikationen och de konsekvenser IT har på den moderna världen. För att komplettera teorin valde vi även att använda oss av Thompson som uppmärksammat kommunikationen i nutiden samt hur den globala kommunikationen utvecklats. Habermas är den tredje teoretikern vi använt oss av. Hans teori är inriktad på det kommunikativa handlandet och hur språket utvecklas i konversationer med andra. Genom att använda dessa tre teoretiker har vi fått ett omfattande teoribygge vilket är grundstommen för vår analys. Efter övervägande kring för- och nackdelar med kvalitativa/kvantitativa undersökningar valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer till grund för vårt arbete. En fördel med kvalitativa intervjuer är deras öppenhet och att vi som forskare får en direkt kontakt med dem som intervjuas. Vi eftersträvade att studenterna förutsättningslöst skulle beskriva sina kommunikationsvanor i vardagen. Respondenterna i vår studie är mellan 20-40 år och könsfördelningen är jämn. Utifrån vårt resultat och analysen av densamma har vi funnit intressanta aspekter såsom att respondenterna i vår studie som är över trettio år hade svårare att acceptera de förändringar data- och telekommunikation medför. De såg fördelar som att mobiltelefonerna gav dem en ökad flexibilitet i vardagen och att det samtidigt är en trygghet. Men, de ansåg även att mobiltelefonerna var ett störande inslag, något som de yngre respondenterna inte gjorde några kommentarer om. De var istället av uppfattningen att mobiltelefoner och SMS är ett funktionellt sätt att hålla kontakten med vänner och bekanta. Respondenterna reflekterade över att mobiltelefoni ställer nya krav på dem. Samhället kräver att de alltid ska vara kontaktbara vilket uppfattades som påfrestande av dem. Vi bad även respondenterna beskriva hur en vanlig dag ser ut ur kommunikationssynpunkt. Flertalet beskrev att IT-kommunikationen är en viktig del av deras vardag. Dels för att klara av studier dels för att skapa och behålla kontakten med bekanta. Sättet för att göra detta har förändrats sedan mobiltelefonens intåg och med den, möjligheten att skicka SMS. Respondenterna berättade att de inte ringer familj och vänner lika frekvent för att bara säga hej, utan de anser det viktigt att ha ett ärende för att ringa någon. Resultatet ligger som grund för analysdelen där vi fann att faktorer som flexibilitet, krav, trygghet, missförstånd och avstånd sammanlänkade respondenterna och deras vanor. I analysen reflekterar vi även över resultatets överensstämmelse med teorin. Efter analysen följer en diskussion där nya frågeställningar som uppkommit under arbetets gång presenteras.