Vi har utvärderat IMIS med hjälp av användbarhetstester tillsammans med hemtjänstpersonal verksamma på fältet. Målet med utvärderingen har varit att redovisa eventuella problem av användbarhetskaraktär och utifrån dessa ge förslag på förbättringar inför en vidareutveckling av systemet. Syftet med vårt arbete har varit att bidra med ökad kunskap när det gäller användbarheten för IT-verktyg inom hemtjänsten. IMIS (Integrated Mobile Information System) är ett interaktivt informationssystem, som studenter från IT-programmet vid Blekinge Tekniska högskola har utvecklat. Systemet är en prototyp ämnad att utvecklas vidare för bruk inom hemtjänsten. Det är tänkt att fungera som ett hjälpmedel för att underlätta samordning och kommunikation mellan vårdpersonal, göra information om vårdtagarna lättillgänglig för vårdgivarna, samt kunna ge en helhetsbild av vårdtagarna och deras personliga nätverk. Hemtjänst innebär att den som inte kan klara sig på egen hand på grund av sjukdom, handikapp eller åldersförändringar kan få hjälp i det egna hemmet med bl.a. städning och personlig omvårdnad av kommunalt anställda vårdbiträden. De senaste 20 åren har datoriseringen ökat markant och persondatorer har numera blivit en förbrukningsvara för en stor del av befolkningen. Nya produkter och system ställer dock ofta till med problem för användarna eftersom de inte alltid är anpassade till de tilltänkta användarnas färdigheter och behov. Mobila kommunikationslösningar inom hemtjänsten är ett relativt nytt koncept. Det unika med dessa lösningar är att de i första hand riktar sig till de som arbetar ute hos vårdtagarna. Från en communicator, som är en kombinerad trådlös telefon och handdator, kopplar personalen upp sig mot Internet där alla med behörighet kan ta del av informationen i samma stund som den skrivs, var de än befinner sig. Användbarhet kan definieras och göras mätbart på många olika sätt. Vi har valt att utgå från den internationella standarden för användbarhet ISO 9241-11, där vi fokuserar på ändamålsenlighet och tillfredsställelse. För att genomföra våra tester har vi använt metoden kooperativ utvärdering som är en vidareutveckling av metoden thinking-aloud. Metoden går i korta drag ut på att användare kommenterar högt under tiden de arbetar med uppgifter. Det är en empirisk och formativ utvärderingsmetod av mindre formell karaktär där observatören deltar i utvärderingen. Vi har även använt frågeformulär både före, under och efter de praktiska testerna. Testerna genomfördes tillsammans med sju fast anställda vårdbiträden inom hemtjänsten i Karlshamns kommun. De flesta av deltagarna hade ingen eller mycket liten datorvana. Alla testpersoner var dock positiva till systemet och ingen tyckte att systemet verkade speciellt svårt att använda. Efter att ha provat verktyget, tyckte de flesta att det var lättare än de hade fått intryck av från början. Sex av deltagarna trodde att de kunde ha nytta av de funktioner de hade fått prova på i arbetet, och de skulle även rekommendera att kommunen köpte in systemet till hemtjänsten. Alla tyckte att systemet var tilltalande och effektivt. Endast tre av deltagarna klarade av alla uppgifterna inom utsatt tid. Dessa tre hade alla lite eller medel datorvana. Det största problemet relaterat till systemet var deltagarnas förvirring i samband med att huvudfönstret inte laddades om när de klickade på en länk i menyn, vilket innebar att innehåll i huvudfönster och meny inte alltid stämde överens. Tillsammans med de teoretiska studierna har användbarhetstesterna gett oss ökad insikt om användbarheten för IT-verktyg inom hemtjänsten.