I Skåne pågår i dagsläget planeringsarbetet för spårvagn i de tre största städerna; Malmö, Lund och Helsingborg. Hur kommer det sig att samtliga Skånes tre största städer med så pass olika förutsättningar och storlek planerar för spårväg samtidigt? Är det ett resultat av ett ökat resande eller finns det andra, mer visionära faktorer som styr? Arbetet syftar till att undersöka och jämföra tre städers val av spårväg utifrån de undersökta städernas visioner och morfologiska förutsättningar. Vilka är de avgörande faktorerna i valet av kollektivtrafik, hur motiveras valet och vilka effekter förväntas ett sådant val ge staden? Den övergripande frågeställningen är; hur motiverar de studerade kommunerna att planera för spårväg? Tre fallstudier har genomförts i studien för att möjliggöra jämförelser mellan fallen. Det finns spårvägsplaner på flera håll runt om i landet så som i Linköping, Uppsala och Jönköping. Malmö, Helsingborg och Lund valdes då de i aktuella rapporter beskrivs som de kommunerna som har kommit längst (Johansson, 2011). De är också bara de som har konkreta planeringsdokument, vilket är en av viktig bit i arbetets granskning av kommunernas motiv. Datainsamlingen gjordes genom dokument- och litteraturstudier samt intervjuer. Studien utgår från en metodolisk triangulering som syftar till att belysa samma frågeställning från olika håll. Arbetet har utgått från tre analysområden; Stadens kollektivtrafiksystem, Stadens struktur och Stadens varumärke. Arbetet har följt ett induktivt angreppsätt och varje analysområde har preciserats i underkategorier. Det går av resultaten i arbetet inte att se några entydiga likheter mellan kommunernas kapacitetsbehov, stadsform, planeringsstrategi eller förväntade effekter. Däremot finns det likheter i kommunernas motiv för val av spårväg. I det avslutande kapitlet belyses dessa dominerande, gemensaamma motiv; kapacitetsbehov, spårfaktorn i vidare mening (spårvagnens unika egenskaper) och möjlighet till nationell finansierng i val av spårvägsplanering.