I Sverige har handeln, sedan 60- och 70-talet, genomgått en omfattande strukturomvandling. Från att ha ägt rum i städernas centrum har den lokaliserats till allt mer perifera lägen - en trend som resulterat i de externa köpcentrum vi ser runt om i landet idag. Det kan konstateras att bilen spelat en stor roll i utvecklingen av externa köpcentrum; handelns omstrukturering hade inte kunnat ske om det inte vore för bilismens framväxt och den ökade mobilitet som den gav upphov till. I uppsatsens litteraturgenomgång konstateras att bilismen inte bara krympte avstånden utan även skapade nya, med en rad problem som följd, bland annat bilberoende transportstrukturer och negativ klimatpåverkan. Dessa transportstrukturer står i konflikt med miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, det miljökvalitetsmål som Regeringen anser är Sveriges högs prioriterade. Trots detta planeras och byggs externa köpcentrum runt om i Sverige idag. I uppsatsens fallstudie undersöks hur de externa köpcentrum Östra Torp i Uddevalla samt Haganäs i Älmhult planeras för gång-, cykel- och kollektivtrafikanter samt vilka hänsyn som tas till dessa transportmedel i planeringsfasen. För att kunna bedöma vilka hänsyn som tagits har en metod arbetats fram, vilken resulterat i en checklista innehållande viktiga planeringsprinciper för dessa transportmedel. Metoden baseras på vedertagna planeringsrekommendationer för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Det kan konstateras att vid planeringen av de externa köpcentrum som undersökts har hänsyn tagits till gång-, cykel och kollektivtrafik, men detta har inte gjorts konsekvent, och således har planeringen brister som skulle kunna åtgärdas. Vidare kan konstateras att planeringen på området för det externa köpcentrumet främst utgått ifrån den bilburnes premisser vilket också har resulterat i en för externa köpcentrum karaktäristisk, bilorienterad utformning. Vidare undersöker uppsatsen hur dessa brister skulle kunna tillgodoses i ett avslutande gestaltningsförslag. Syftet är att visa på hur en alternativ planering skulle kunna gestaltas för att förbättra de fysiska förutsättningarna för mindre bilberoende trafikstrukturer och således resultera i resmönster vilka kan minska motsättningen mellan utformningen av externa köpcentrum och miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Målet med uppsatsen är att undersöka om, och i så fall hur, motsättningen mellan miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan och externa köpcentrums utformning kan motverkas genom att planera externa köpcentrum enligt studerade planeringsprinciper för gång-, cykel- och kollektivtrafik. I uppsatsen konstateras att det går att planera externa köpcentrum på ett sätt som förbättrar de fysiska förutsättningarna för gång-, cykel och kollektivtrafik, samt visa på en metod för hur detta kan göras. Med checklistan som hjälpmedel skulle misstag kunna avhjälpas i ett tidigt planeringsskede. Efterkonstruktioner kan därmed undvikas och den fysiska miljön eventuellt bli bättre. Vidare kan konstateras att metoden som framtagits specifikt för denna uppsats, i form av checklistan, utgår ifrån generella normer och resonemang och kan därför användas vid planering av andra externa köpcentrum.