Examensarbetet Skärva - historiska spår och framtida möjligheter, inleds med en diskussion om vad ett hållbart stadsbyggande är och vad det kan innebära för landskapet som ligger strax utanför staden. Skärva är en sådan plats som ligger nära både Karlskrona och Nättraby. Det går att se en trend i att många flyttar utanför staden och bygger hus. I Karlskrona finns det i dagsläget områden som Verkö, Bastasjö, Skillingenäs och Skärva by där det byggs nytt. Människor vill ha närheten till naturen, men ändå jobbar få av dem som bor på landsbygden med traditionellt jordbruk. Det är många som pendlar till Karlskrona eller Ronneby till sina jobb eller skolor. Hur bör då ett område som Skärva nyttjas i framtiden? Det finns tendenser till att människor som bor i de nybyggda områdena utanför staden vill skärma av sig och inte ha ännu fler som bor alldeles intill. Det var exempelvis tydligt i samrådsredogörelsen för den nya detaljplanen Stora Vörta 1:72. Det är ett nyplanerat bostadsområde precis intill Skärva by där vissa boendes yttranden kan sägas handla om NIMBY (Not In My Backyard) dvs. bygg gärna, men inte precis där jag bor. En fråga att ställa sig då är: Kan det vara läge att sätta ett stopp för mer utbyggnad av landsbygden, eller går det att förtäta i viss grad? Skärva förknippas kanske mest med herrgården som är del av världsarvet Örlogsstaden Karlskrona. Herrgården är byggnadsminnesförklarad och en byggnad med arkitektoniska särdrag som ligger omgiven av ädellövskog och har vacker utsikt över Danmarksfjärden. Ett naturreservat angränsar till herrgården och totalt består det av ett 240 hektar stort mark- och vattenområde som är ett populärt utflyktsmål och har stor betydelse för friluftslivet. För att kunna avgöra vad som bör ske med markanvändningen för hela Skärvaområdet i framtiden genomförs i det här examensarbetet en genomgående analys för en mängd olika delaspekter. Det utmynnar i ställningstaganden som sedan diskuteras vidare i en planeringsdiskussion, där frågor som turistnäringens möjligheter för att ge området ett uppsving tas upp och huruvida det går att rikta nya boendemiljöer mot olika målgrupper. En diskussion kring om landskapet drabbas av ett sönderfall eller läkning genom olika åtgärder avslutar diskussionskapitlet. Slutligen presenteras utifrån författarens synsätt ett planförslag där en övergripande struktur visar på hur det skulle kunna vara möjligt att både bevara den rika kultur- och naturmiljön samtidigt som det går att göra tillägg i bebyggelsen, utan att det ska behöva komma åsikter om att det är mark som används för annat. Föreslagen bebyggelse hamnar nämligen främst på mark som består av impedimentsytor, ytor som har blivit över när väg och järnväg dragits fram. Skärvaområdet består till stora delar av bortglömda och till viss del oupptäckta marker. Att använda sig av historiska kartor för att hitta gamla vägsträckningar och andra strukturer är ett sätt som använts i analysdelen för att ge idéer till var ny bebyggelse och infrastruktur i framtiden kan få utvecklas. Vattendrag, skogsbryn och stenmurar bidrar, tillsammans med andra element, till att forma vackra platser. Med planering går det att se till att naturens egen skönhet inte går förlorad. Det ges idéer för hur det går att återupptäcka landskapet. Det kan ske genom förbättrad information och ett utökat stig- och vägnät i området. Fler människor skulle ges en möjlighet att upptäcka det historiska landskapet och fler markerade leder i området kan bidra till att olika målgrupper med skilda intressen lättare kan samsas. Ett av huvudsyftena med examensarbetet har varit att ge inspiration åt kommunens översiktsplanearbete. Kanske kan tankar och synsätt som genomsyrar detta arbete bidra till ett nytt sätt att se på Skärva.