Studien visar på hur informell kunskap blir synliggjord genom användandet av validering i skolmiljö. Inom ramen för dagens snabba samhällsutveckling ställs det höga krav på moderna, flexibla metoder för det livslånga, livsvida lärandet. Detta kräver att utbildningsanordnare är uppdaterade och förändringsbenägna i sitt ledarskap. Det är också viktigt att lyfta blicken och informera sig om vad som händer och sker i världen. För att kunna uppfylla dessa krav har det krävt förändringar i nationella styrdokument. Revideringar av mål och uppnående mål har gjorts för att tillgodose elevens krav, behov samt önskemål, allt det här utifrån demokrati och värdegrunder. Alla de tidigare mål som fanns för olika program har blivit utformade på ett helt annat sätt, de ger förklaring samt beskrivning på huruvida programmets karaktär och uppbyggnad skall se ut och det i en lång och sammanhängande text. Den politik som är styrande i samhället har en viss inverkan på vilka områdesförändringar skolan gör. Skolan har omarbetat målen för olika program, alla kurser har blivit tydligare. Yrkeslivet ställer helt nya krav på oss som individer, vi skall vara flexibla och uppdateras med nya kompetenser, genom att gränser mellan olika yrken suddas ut och nya verksamhetsområden skapas och uppstår. Människor av idag rör sig mycket mer över gränserna och det i sin tur leder till att internationell- och nationell handel ökar.Det är utifrån alla dessa förändringar som sker, som det ställs allt högre krav på språkfärdigheter plus kunnande om andra människors livsvillkor, politik, kultur och religion. För att tillgodose behovet av ny kompetens har ett nytt kunskapstänkande varit nödvändigt. Alla vuxna ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling, demokrati, jämställdhet, ekonomisk tillväxt och sysselsättning samt en rättvis fördelning. Behovet av validering ökar i takt med den allt starkare fokuseringen på kunskap och kompetens som främsta resurs för tillväxt och konkurrenskraft. Vare sig det gäller individ, företag, kommun eller region så anses förmågan att ta tillvara på, och utveckla kunskap och kompetens vara avgörande för framgång (Andersson, Sjösten, Ahn, 2003). Validering som betyder göra giltig används för att göra informell kunskap till att bli formell kunskap. Genom att ha lång yrkeserfarenhet kan man genom validering ta tillvara på de kunskaper man har. I en valideringsprocess lyfts den informella kunskapen fram och blir synliggjord. I Marks kommun har det framarbetats en valideringsmodell som heter Willman. Den är framarbetad på uppdrag från socialchefen i Marks kommun och den riktas mot omvårdnadsprogrammet. Det som var viktigt i skapandet av Willmanmodellen var att skilja på studier och validering därför har man valt bort att ha skolmiljö vid validering. Validering syftar till att synliggöra okonventionell kunskap i sin egenskap av erfarenhetsbaserad färdighets och förtrogenhetskunskap. Genom Willmanmodellen har man funnit ett sätt att verbalisera den informella kunskapen. Med hjälp av artefakterna, det vill säga valideringskortet och dess olika begrepp blir den personliga kunskapen synlig då den validerade ser kopplingen till begrepp och sin kunskap. Den validerade får en a-ha upplevelse.