This study examines on both a general and a detailed level how personal orientation can be improved in underground pedestrian systems (UPS), making it easier to get direction to one’s desired destination. Previous studies have focused on either analyzing certain limited aspects of orientation in other indoor facilities such as hospitals, shopping malls etc., or analyzing from a more general perspective creating concepts of orientation. For this study, a literature review about orientation and UPS in general was combined with questionnaires, observations and surveys conducted at the case study of an intensively used UPS at Xin Jie Kou in Nanjing, China. The outcomes of all used methods were subsequently analyzed both independently and all together. Based on this analysis, a set of general design guidelines was established and these guidelines were concretized and used to make a design proposal for the case study in order to show how the general design guidelines can be applied into reality. Results give that UPS configuration (the basic architectural layout) is most important for benefitting orientation followed by signage, legibility and verbal aid. Results indicate that it would be possible to enhance orientation by systematic application of principles found in literature and explored in investigations of behavior on the site. Time and resource limitations made it not possible to further evaluate the redesign scheme by confronting citizens with the proposal, or to do a full scale experiment with signage.

Den här studien undersöker på både en generell och detaljerad nivå hur orientering som syftar till att underlätta lokalisering av målpunkter kan förbättras i underjordiska gångsystem. Tidigare studier har antingen fokuserat på att analysera vissa begränsade aspekter av orientering i enstaka inomhusanläggningar såsom sjukhus, köpcentra etc. eller analysera begreppet orientering ur ett mer allmänt perspektiv. I detta arbete gjordes en litteraturstudie om orientering och underjordiska gångsystem i allmänhet kombinerat med enkäter, observationer och systematiska kartläggningar av förhållande vid en fallstudie av det undergjordiska gångsystem i Nanjing, Kina. Resultaten av alla metoder som användes analyserades därefter både var för sig och sammantaget och genom detta framkom vissa slutsatser. Baserat på resultaten och slutsatserna av denna analys utarbetades 16 stycken designriktlinjer. Resultaten av dessa riktlinjer visar att det skulle vara möjligt att förbättra orienteringen genom systematisk tillämpning av principerna som finns i litteraturen och undersökningar av människors beteende på den aktuella platsen. Tids- och resursbegränsningar gjorde det inte möjligt att ytterligare utvärdera förslaget genom att hypotetiskt implementera hela eller delar av förslaget i verkligheten och rundfråga medborgare om förslaget.