Demenssjukdomar hör till de vanligaste sjukdomarna i Sverige. Symtom är minnesstörningar och försämrat logiskt tänkande. Demenssjuka patienter behöver hjälp att planera och genomför aktiviteter i vardagen. Det är viktigt för vårdpersonalen att tänka på den demenssjukes förmåga att utföra olika aktiviteter begränsas i takt med att sjukdomen försämras. Musik utgör en stor del av vardagen, med bakgrundsmusik skapas en bra atmosfär i t.ex. restauranger och affärer. Hela livet verkar sång och musik stimulerande och rogivande för sinnet. Hos demenssjuka kan en välkänd rytm ge en trygghetskänsla. Syftet med den här kvalitativa studien är att belysa vilken inverkan musik kan ha på demenssjuka i olika omvårdnadssituationer. Studien är en litteratur studie där författarna använt sig av Polit och Hunglers flödesmodell. I resultatet framgick att musik kan ha både positiva och negativa effekter på demenssjuka patienter. Musik kan, om den används rätt, minska rastlöshet, förbättra kommunikation samt få demenssjuka patienter att förstå olika situationer lättare. Det framkom även att musik t.ex. kan minska matintag och öka agiterat beteende hos vissa patienter.