Bakgrunden innefattar förklaring av allmän depression och även en fördjupning av förlossningsdepression. Den innehåller även en teoretisk referensram med fyra begrepp som är livsvärld, lidande, välbefinnande och subjektiv kropp enligt Dahlberg, m.fl. (2003). Syftet med studien är att studera kvinnans upplevelse av förlossningsdepression. Metoden utgår från en kvalitativ litteraturstudie av två självbiografiska böcker skrivna av kvinnor drabbade av förlossningsdepression. Analysen som gjorts är enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultatet är uppdelat i sju olika kategorier som är; ingen anknytning till barnet, avundsjuka, otillräcklighet, skiftande sinnesstämning, dåligt samvete, störd verklighetsuppfattning och självmordstankar. I diskussionen har vi sammanvävt resultatet från kvinnornas upplevelser med vetenskaplig litteratur. Kvinnor drabbade av förlossningsdepression har symtom och upplever stämningslägen som är mycket lika varandra. Slutsatsen är att fler kvinnor med förlossningsdepression upptäcks nu och kan bli hjälpta bland annat genom användning av EPDS. Det används med framgång i Blekinge och hade varit bra som mål att användas i hela Sverige.