Sammanfattning I detta examensarbete ska jag behandla ämnet trygghet respektive otrygghet och studera vad som kan göras genom fysisk planering för att skapa ökad trygghet på en offentlig plats i Karlshamn. En allmän plats kan definieras som ett område med fritt tillträde för allmän användning. (Teknisk rapport SIS-CEN/TR 14383–2:2 008 Brottsförebyggande genom stadsplanering och byggnadsutformning – Del 2: Stadsplanering, 2007, s 12) Detta innebär gata, väg, park, torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är ämnad för en gemensam behövlighet (www.boverket.se). Tryggheten är något som idag börjat växa fram och uppmärksammats från olika håll, samhället har intresserat sig för detta utifrån ett bebyggelseperspektiv. Även media har spelat roll då människors otrygghet reflekteras i artiklar (Listerborn, Carina, 2000, s 7). Att Tryggheten är ett ämne som är aktuellt bekräftar Emina Kovacic, stadsarkitekt Karlshamns Kommun, (mail 2012-03-08). Ämnet kan också lyftas till en högre nivå, då grundläggande rättigheter för europeiska medborgare i form av ett säkert och tryggt samhälle fritt från brott krävs och även har införts i flera nationella och lokala program över Europa. Europarådets kongress för lokala samt regionala verktyg (CLRAE; Erfurt 26-28 februari 1997) har slagit fast att brott och rädslan för brott samt otrygghet i städer i Europa är stora problem som påverkar allmänheten. Att hitta tillfredställande lösningar på sådana problem är en väldigt viktig faktor för att skapa medborgerlig fred samt stabilitet (Teknisk rapport SIS-CEN/TR, 2007, s 5). Trygghet kan framställas som något som upplevs av människor, det är en känsla av förväntad säkerhet. För att en trygghetskänsla ska kunna infinna sig behövs en förmodan om att vara säker. Detta kan innebära att människor hittar hem, att inte halka och ramla samt att även kunna bli sedd av andra trafikanter (Nattens ljus, belysningsstrategier i tätort – från vision till verklighet, 2005, s 4). Trygghet och säkerhet är därmed tätt sammanlänkade. För att på ett enklare sätt förstå vad som skapar otrygghet i staden kan en uppdelning göras då känsla av rädsla berör det fysiska rummet, som innefattar staden och bebyggelsens sammansättning och utformning. Det berör det mentala rummet, vilket är den erfarenhet och uppfattning människor har som individer och det berör även det sociala rummet som är människor och gruppers samspel och relationer (Listerborn, 2000, s 8). För att åstadkomma trygghet finns olika tillvägagångssätt, som genom att öka antalet poliser, vakter och använda portlås. Detta är dock ett sätt som inte skapar någon förbättring utan snarare motsättningar mellan grupper och ökar rädslan hos människor. Istället ska staden vara tillgänglig med cykel och gångvägar som är bra samt fungerande platser för möten mellan olika samhällsgrupper. Andra sätt att utforma platser är genom att motverka dåliga siktlinjer, trånga utrymmen och blinda vinklar. Det går dock aldrig att helt och hållet åstadkomma en helt trygg stad (Listerborn, 2000, s 13,18, 52). Enligt Wirén (Wirén, Erik, 1998, s 17) är risk ett sätt att formulera mänsklig osäkerhet, vilket är ett oönskat mentalt tillstånd. En total säkerhet utan någon form av risk är ouppnåeligt. Slutsatsen av detta är, även enligt Wirén, att en absolut säkerhet inte kan uppnås. Eftersom trygghet är starkt kopplad till känslan av förväntad säkerhet går det inte heller att uppnå en total trygghet för människor. Det här examensarbetet har som mål att beakta Listerborns fysiska, mentala samt sociala rum då samtliga berör vår upplevelse av rädsla (Listerborn, 2000, s 8). Det fysiska rummet kommer att beaktas genom det förbättringsförslag som skall göras på den offentliga platsen i Karshamn. Intervjuer skall genomföras med nyckelpersoner såsom närpolischefen för västra Blekinge, stadsarkitekt och planarkitekt i Karlshamns kommun, arkitekt på Ljusarkitektur AB samt bohandläggare på Karshamnsbostäder för att höra vad nyckelpersoner har att säga. Även människor med olika kön och ålder intervjuas ute på arbetsområdet under varierande tider på dygnet för att tillgodose det mentala rummet, med den förståelse och erfarenhet människor bär med sig. Det sociala rummet ska beaktas med hjälp av Jan Gehl som delar upp den offentliga platsen i aktiviteter i form av valbara, nödvändiga samt sociala aktiviteter (Gehl, Jan, 2006 s 9-14). Här kommer intervjuer att användas för att få reda på vilken aktivitet människor ägnar sig åt i området. Detta för att kunna få insikt i hur människor och gruppers samspel och relation ser ut och om det kan finnas någon konflikt mellan dessa i arbetsområdet. Intervjuerna ligger därmed till grund för att ta reda på hur det mentala och sociala rummet är uppbyggt i arbetsområdet. För arkitekter, trafikplanerare och fysiska planerare kan det vara svårt att förstå och få en uppfattning om hur ett område upplevs genom att endast använda sig av kartor och modeller (Listerborn, 2000, s 8). Därför ska platsinventering och platsanalys tillämpas i arbetet under olika tider på dygnet. Området är stort till sin geografiska yta och visar därför upp en karaktärsvariation och en stor komplexitet. I slutet av arbetet ska en sammanfattning och diskussion hållas för att tydliggöra vad som har åstadkommits och presterats i arbetet. Vad jag själv har lärt mig gällande ämnet i jämförelse med den tidigare kunskapen kommer också att framhållas.