Den huvudsakliga problematik som jag behandlar i det här arbetet innefattar om landsbygdsutvecklingen hämmas av strandskyddstillämpningen inom de kritiserade riksintresseområdena. Strandskyddet och riksintressena härstammar från två skilda paradigm, miljö- och planparadigmet. Det finns spänningar mellan dessa paradigm och en samordning eftersträvas. Planeringen står mellan dessa paradigm. Det kan därmed innebära att olika bedömningar görs i ärenden som både behandlar strandskyddet och riksintresseområde. Strandskyddet hanteras i 7 kap miljöbalken där områdesbestämmelserna finns. Riksintresseområdena behandlas däremot i 3 kapitlet miljöbalken som är grundläggande hushållsbestämmelser och övergripande riktlinjer. Detta tydliggör nivåskillnaden mellan strandskyddet och riksintresseområdena. Syftet med detta arbete är att studera intressekonflikter i fysisk planering av områden som omfattas av både strandskydd och riksintressen enligt Miljöbalken. Syftet med arbetet är även att undersöka hur sådana konflikter påverkar möjligheterna till landsbygdsutveckling. För att genomföra undersökningen har följande frågeställningar ställts upp: • Är behandlingen av ärenden som berörs av både strandskydd och riksintressen likvärdig hos kommun och Länsstyrelse? Sker en samlad bedömning eller bedöms regelverken var för sig? • Hur tillämpas den möjlighet att ge dispens från strandskyddet för landsbygdsutveckling inom områden som även är utpekade som riksintressen? • Finns några konflikter mellan kommunerna och länsstyrelserna i strandskyddslagstiftningens tillämpning inom riksintresset Bolmen och vad beror de på? • Vad har förändringen av strandskyddslagstiftningen 2009/2010 inneburit för undersökningsområdet? För att få svar på frågeställningarna har flera metoder använts i arbetet. Dokument som datakälla har använts med en innehållsanalys av kommunala översiktsplaner samt LIS-planer. Dessutom har samtliga strandskyddsärenden för 2009 respektive 2013 undersökts i varje kommun runt Bolmen. Därtill har intervjuer genomförts med de tjänstemän på kommunerna och länsstyrelserna som har översyn över sjön. Arbetet pekar på att ärenden som innefattar strandskydd och riksintresse bedöms utifrån de särskilda skälen och syftena med strandskyddet. Kommunerna gör avvägning om påtaglig skada kan uppstå på riksintresset. Undersökningen pekar på att planärenden skiljer sig ifrån enskilda ärenden. Ett enskilt ärende utgörs av mindre exploateringar vilket innebär att åtgärden har svårt att påtagligt skada Bolmens vidsträckta riksintressen. I planärendena görs istället en noggrannare övervägning av riksintresset för att påtaglig skada inte ska uppstå. En samlad bedömning görs av regelverken. Denna bedömning görs i ett och samma ärende och omfattar samtliga kriterier som är specifika för platsen. Vid dispens för LIS, inom riksintresseområde, måste exploateringsåtgärden visa på att den tydligt bidrar till landsbygdsutvecklingen. Åtgärden får heller inte påtagligt skada riksintresset eller motverka strandskyddet. Undersökningen av Bolmen visar även på konflikter mellan kommunerna och länsstyrelserna. Eftersom det finns skilda beslut om var strandskydd råder mellan länen kring Bolmen blir förutsättningarna för landsbygdsutveckling olika. Kommunerna upplever detta som ett pedagogiskt problem när lagstiftningen ska förklaras för medborgarna. Både den enskilda kommunens exploateringar ner till det enskilda ärendet påverkas när skilda bedömningar görs. Det har också framkommit att länsstyrelserna förespråkar bevarandevärden och verkar inom miljöparadigmet. I motsats till detta förordar kommunerna istället exploaterande värden och verkar inom planparadigmet. Eftersom det finns ett avstånd mellan miljö- och planparadigmen pekar arbetet på att detta kan vara orsaken till konflikterna mellan kommunerna och länsstyrelserna. En samlad bild ges av att strandskyddet blivit striktare med den förändring som gjordes 2009/2010. Detta syns också i de undersökta strandskyddsärendena. Både det totala antalet ärende och antalet positiva besked har minskat för tre av de fyra kommunerna efter förändringen. Möjligheten till landsbygdsutveckling minskar därmed och miljöparadigmet förefaller prägla strandskyddslagstiftningen ännu starkare än tidigare. Därmed finns också ett statligt styre med central betoning som governmentmodellen framhåller. Dock finns vissa drag av planparadigmet på grund av LIS-verktyget. Både LIS och planparadigmet får emellertid verka inom gränser och tilldelas en underordnad roll. Riksintressena värnas och överses av länsstyrelserna som har bestämmanderätt över kommunerna. Detta tyder på governmentstyre med betoning på statligt inflytande. Jämfört med den tidigare forskningen pekar inte undersökningen i detta arbete på att samhällsstyrningen är på väg emot ett governancestyre.