Detta examensarbete handlar om lokalisering och utformning av hållplatser på en föreslagen spårvägssträcka mellan Helsingborg och Höganäs i nordvästra Skåne. Det huvudsakliga syftet är att utforma hållplatsmiljöer och färdvägar på ett så tillgängligt, trafiksäkert och tryggt sätt som möjligt. Hänsyn tas även till befintliga och nya utbyggnadsområden samt spårvägens resandeunderlag. Den för spårväg föreslagna kuststräckan kallas Höganässtråket och här ligger finns förutom Helsingborg och Höganäs även tätorterna Lerberget, Viken, Domsten, Hittarp - Laröd och Mariastaden. Spårvägens sträckning är i grova drag utpekad av Stadsbyggnadskontoret i Helsingborgs stad och spårvägen bör gå centralt genom samtliga tätorter så att resandeunderlaget blir så högt som möjligt. Eftersom den första sträckan på spårvägen skall samutnyttjas med järnvägen är det en förutsättning att Västkustbanan förses med dubbelspår ända in till Helsingborg, via en tunnel under stadsdelen Tågaborg. Övriga förutsättningar för en spårväg är: - att många bor och arbetar i Höganässtråket - att Väg 111 har stora trafikmängder vilket bidrar till köbildning och ökad miljöbelastning - att samhällsplanera för en minskad miljöbelastning (nationellt uppsatt mål) - att eftersträva tätortsutveckling längs stråk, försörjda med kollektivtrafik (Helsingborgs stad) - att de regionala Pågatågen har en högre andel resanden jämfört med busslinjer De tre nyckelbegreppen tillgänglighet, trafiksäkerhet och trygghet introduceras i Metodkapitlet och följer sedan genom resten av arbetet: Tillgänglighet innebär konkret att det finns gena gång- och cykelvägar, att man har tillgång till bil- och cykelparkeringar samt att hållplatsens faciliteter är lättanvända. Dessutom bör man lokalisera bebyggelse nära hållplatsen så att resandeunderlaget ökar och att flera får nära gång- eller cykelavstånd. Trafiksäkerhet innebär konkret en konsekvent utformning av hållplatser (material, utrustning och skyltning), att passage över gata/spårområde sker på korta övergångsställen med mittrefuger, att det finns skyddande staket eller murar samt att gång- och cykelvägarna till och från hållplats är välplanerade. Trygghet innebär konkret att man bör undvika trafikseparering och stora impedimentytor, likaså svåröverblickbara platser. Lämpliga tomma ytor bör förtätas med bebyggelse. Hållplatsmiljön och färdvägarna till och från hållplats bör förses med god belysning som inte bländar och undvik dolda hörn och nischer i nybyggd miljö. Skogsdungar bör gallras ur med jämna mellanrum och buskage bör hållas låga och genomsiktliga så de inte skymmer. Efter kapitlen Inledning, Bakgrund och ovannämnda Metod följer Planförslag del 1. Där presenteras varje tätort med en kort bakgrundsbeskrivning, vart hållplatser skall lokaliseras, totalt resandeunderlag, kommunalt utpekade utbyggnadsområden samt mina kompletterande utbyggnadsförslag. En tätortskarta i skala 1:7500 medföljer. I Planförslag del 2 följer ett gestaltningsprogram för hållplatsmiljön och dess utrustning och faciliteter samt en plan över hållplatsplattformen. Sedan väljs fyra av totalt 13 hållplatser ut och presenteras med en utvärdering av två tänkbara färdvägar/hållplats, med utgångspunkt i de tre nyckelbegreppen. Detta redovisas med hjälp av fotografier och kartor i skala 1:3000. Därefter presenteras de fyra hållplatserna med omgivande miljöer där byggnader, bil- och cykelparkeringar visas i skala 1:500.