Purpose: The purpose with our study is to accomplish a quantitative research of all municipalities in Sweden and see why they apply Balanced Scorecard. The study will also investigate the spread of Balanced Scorecard, even the benefits and how they use it. Method: In our study we have chosen a quantitative research. The study has been accomplished with a questionnaire survey which we sent to all of the Swedish municipalities. We have also done a literature study to get more knowledge about relevant theories. Finally we have compiled the questionnaire in Netigate and Excel, and analysed the result from the questionnaire. Results: Balanced Scorecard is well-known in the Swedish municipalities and 36 percent of the municipalities use this scorecard in whole or in parts of the organisation. Customer- and financial perspectives is the most common but also the employee perspective is regularly used. The most ordinary measures are citizen-satisfied-index, results of the year, absence due to sickness and emloyee-index. Remarkable is that several municipalities don’t have any it-solution at all. The primary reason why the municipalities use Balanced Scorecard is to be more efficient. It’s common that municipalities use traditional plans to control the organisation even if they use Balanced Scorecard. The most of the municipalities are satisfied with their Balanced Scorecard and think they get some success from it.

Syfte: Syftet med vår studie är att genomföra en kvantitativ totalundersökning av Sveriges kommuner och se varför de tillämpar Balanced Scorecard. Studien ska även granska utbredningen av Balanced Scorecard, dess nytta samt hur det används. Metod: I vår studie har vi valt att göra en kvantitativ totalundersökning. Studien har utförts med hjälp av en enkätundersökning som har skickats ut via e-post till samtliga Sveriges kommuner. Vi har också gjort en litteraturstudie för att få kunskap om relevanta teorier inom ämnesområdet. Slutligen har en sammanställning av enkäten genomförts i Netigate och Excel, samt en analys av resultatet från enkäten. Slutsats: Balanced Scorecard är väl känt bland de svenska kommunerna och de har tagit det till sig i relativt hög utsträckning, 36 procent av kommunerna använder styrkort i hela eller delar av sin kommun. Kund- och finansiellaperspektivet är de vanligaste men även medarbetarperspektivet är vanligt förekommande. De vanligaste nyckeltalen är medborgar-nöjd-index, årets resultat, sjukfrånvaro samt nöjd medarbetarindex. Anmärkningsvärt var att flera kommuner inte hade några it-lösningar alls. Den främsta anledningen till varför kommunerna valt att använda sig av Balanced Scorecard är att de vill effektivisera den kommunala verksamheten. Trots att Balanced Scorecard används är det vanligt bland kommunerna att även använda sig av traditionella planer för att styra verksamheten. De flesta av kommunerna anser sig nöjda med deras Balanced Scorecard och tycker att det medfört någon form av framgång.