Denna Kandidatuppsats intresserar sig för humankapitalets roll i svenska industriföretagens årsrapporter åren 2007 och 2011. Ämnesvalet grundar sig i faktumet att tidigare forskning kring humankapital fokuserat på tjänsteföretag, trots att vi idag lever i ett kunskapssamhälle där humankapitalets betydelse borde vara av relevans även inom verkstadsindustrin eftersom även industrin kräver alltfler högutbildade medarbetare. Uppsatsen analyserar de så kallade Konradvariablerna, det vill säga nyckeltalsmätning av humankapital. Konradvariablernas utveckling undersöks samt jämförs med kontrollvariabeln produktivitet. Resultatet visar att redovisningen av icke obligatoriska Konradvariabler har minskat mellan de två undersökningsåren, 25 % av de 16 undersökta Konradvariablerna redovisades år 2007 mot 20 % år 2011. Vidare påvisas ett starkt samband mellan förändringen av produktivitet och förändringen av de två Konradvariablerna vinst per anställd och förädlingsvärde per anställd hos de enskilda undersökningsobjekten. Antalet redovisade Konradvariabler sjönk från i genomsnitt fyra stycken år 2007 till 3.2 år 2011. Uppsatsen drar slutsatsen att verkstadsföretagen inte ser ut att prioritera en redovisning av Konradvariabler. Uppsatsen anser dock att externa intressenter kan bilda sig en uppfattning av humankapitalförändringen över tid inom ett företag med hjälp av Konradvariabler, men att dessa slutsatser kan ej dras på aggregerad nivå över hela verkstadsindustrin. Det är även rimligt att anta att humankapitalutvecklingen, mätt med Konradvariabler, har ett starkt positivt samband med produktivitet.