This thesis is an exploration of how a laptop system performance is affected by workload on the processor. The workload is represented by a process thread that is time consuming for the CPU and keeps the CPU continuously occupied with jobs. The load can be increased by adding more loading threads. The changes in the performance is measured by, for example, the processor utilisation, response time, priorities and temperature. The processor’s utilisation is affecting the system performance by how the processor is organising and distributing tasks. Increased workload require system methods that correspond to the load in order to maintain a certain system standard. Measuring the assigned thread priority numbers gives a more specific indication of which techniques the scheduler is using to handle the tasks. The response time characterises the impact of the workload relative time. It is investigated by timing the response of a system call, during an increasing workload of threads. The results illustrate an increasing growth of the response time, where a relative small added workload makes the system call about impractical to carry through at a particular load limit. The processor’s temperature and energy consumption entail changes in the system performance mainly in terms of the quality of the component, operationally and materially. It has also long-term effects on the surrounding components of the processor and on environmental issues.

Det här examensarbetet är en utforskning av hur en laptops prestanda påverkas under arbetsbelastning på processorn. Arbetsbelastningen utgörs av en processtråd som är tidskrävande för CPU:n och som håller CPU:n fullt sysselsatt med kontinuerligt arbete. Belastningen kan ökas genom att öka antalet processtrådar. Förändringar i systemets prestanda mäts bland annat utifrån processorns användningsgrad, responstid, prioriteringar och arbetstemperatur. Användningsgraden påverkar prestandan genom hur processorn får organisera sin arbetsfördelning. Ökad belastning erfordrar arbetsmetoder som möter belastningen för att kunna upprätthålla systemstandarden. Mätning av prioritetsnumrering ger en mer ingående bild av vilka tekniker som schemaläggaren kan använda vid den hanteringen. Responstiden ger ett mått på belastningens konsekvenser för operativsystemets prestation i förhållande till tidsåtgången. Den undersöks genom att mäta tiden för ett systemanrop vid allt tyngre belastningar. I resultatet framgår ett grafiskt samband där en relativt liten ökad belastning gör att anropet i praktiken blir ogenomförbart vid en viss belastningsgräns. Processorns energiförbrukning och arbetstemperatur medför förändringar i prestandan främst i form av kvaliteten på komponenten, arbetsmässigt och materiellt. Det har även mer långsiktiga effekter på omgivande komponenter och ur miljösynpunkt.