BAGA Water Technology är ett svenskt företag som är verksamt inom vattenhantering med fokus på konstruktion och tillverkning av reningsverk särskilt anpassade för att klara de nordiska förhållandena. De är en av marknadens ledande aktörer inom området vilket gör att en ständig utveckling krävs för att konkurrenskraften ska bibehållas. Företagets huvudkontor är beläget i Karlskrona medan produktion och lagerhållning till största delen är outsourcat till en underleverantör i Norge och en i Blekinge (UL.B). Outsourcingen till UL.B har visat sig inge problem då kvalitén av produkter inte är tillfredsställande samtidigt som den spridda lagerhållningen och produktionen gör logistiksystemet komplext och svårhanterligt. Arbetets syfte är således att göra en förstudie där BAGA erhåller data som kan användas för att ta beslut om en omorganisation av företagets outsourcade lager och produktion är en rimlig lösning på problemen samtidigt som implementerbara förändringsförslag tillhandahålls. Genom användning av Lean Six Sigmas modell för förbättringsarbete, DMAIC, samt förespråkade verktyg har först en nulägesanalys av processer och flöden kopplade till UL.B genomförts. Intervjuer och observationer både på BAGA och hos UL.B har verkat som grundläggande data. Utifrån den samlade informationen har en orsak-verkan analys gjorts med fokus på de båda problemområdena, där orsakerna sedan har prioriterats i en FMEA. Framtagning av tre förbättringsförslag har därefter gjorts, där det förslag som ansågs mest fördelaktigt är att BAGA bör investera i en utökad egen verksamhet genom tillbyggnad av en lagerbyggnad intill kontoret i Karlskrona. Detta möjliggör en förflyttning av lager och produktion från UL.B till BAGA. Beskrivningen av förändringsförslaget presenterar bland annat förändringar i processer och flöden men även förslag på en fysisk utformning där ett effektivitetstänk enligt Lean Six Sigma ständig genomsyrar arbetet. Slutligen presenteras en kostnadskalkyl som jämför nuläget med det föreslagna scenariot där det visar sig att förslaget ger en ekonomisk vinning. Utifrån de många positiva argument som har framkommit, bland annat att förslaget bidrar med minskade transporter och ett ökat inflytande över produktionen, anses det som ett strategiskt riktigt beslut att implementera förbättringsförslaget.