Bakgrund: Varje år får cirka 54 000 svenskar diagnosen cancer. När en person drabbas av cancer och får en palliativ diagnos inverkar det stort på de närståendes situation. Ångest och oro är många gånger större hos de närstående än hos den sjuke själv. Det är tungt att som närstående stå vid sidan om och se sin kära ha plågsamma symtom. I sjukvården hamnar närstående ofta i bakgrunden och allt fokus läggs på den sjuke. Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av att vara närstående till en person med palliativ cancerdiagnos. Metod: Studien var en kvalitativ litteraturstudie där åtta vetenskapliga studier valdes. En innehållsanalys gjordes enligt den metod som Graneheim & Lundman beskriver. Resultat: De närstående upplevde känslomässig börda, rädsla, otrygghet, lidande, maktlöshet, stress och ångest över att stå vid sidan om en svårt sjuk familjemedlem. Pliktskyldighet och kärlek var främsta orsaker att ta på sig ansvaret för vårdandet av den sjuke, vilket många närstående gjorde. Mötet med sjukvården upplevdes både positivt och negativt. En positiv upplevelse av att vara närstående var en känsla av ökad samhörighet och fördjupad relation till den sjuke. Slutsats: Att vara närstående till en person som har en palliativ cancerdiagnos innebär både fysiska och psykiska påfrestningar. För att underlätta för de närstående är det viktigt att sjukvårdspersonal ser till både den sjuke och de närståendes behov och vårdar dem som en enhet. Sjukvårdspersonalens brist på stöttning till de närstående kan leda till frustration och sårbarhet.