Syftet är att undersöka individers upplevelser av barriärer mot kunskapsdelning inom organisationer som använder extern arbetskraft i jämförelse med organisationer som ej använder extern arbetskraft. I denna uppsats har en hermeneutisk ansats använts för att studera individers upplevelser av barriärer mot kunskapsdelning. Respondenterna som deltagit i studien var från fyra olika organisationer där två av organisationerna använde sig av extern arbetskraft medan två endast använde sig av ordinarie personal. Vi utförde både intervjuer och enkätundersökningar på organisationer med extern personal och organisationer med bara ordinarie personal. Resultatet från vår studie visar att de upplevda barriärerna mot kunskapsdelning i vissa lägen skiljer sig åt mellan ordinarie- och extern personal. Det har rått konsensus bland de studerade organisationerna om att tidsbrist är den främsta barriären mot kunskapsdelning mellan ordinarie personal och extern personal, vilket har visat sig främst bero på den externa personalens korta anställning. Även bland ordinarie personal är det främst tidsbrist som upplevs som den främsta barriären mot kunskapsdelning. Vidare har vår studie visat att extern personal upplevs bringa konkurrens för de ordinarie anställda då de upplever ett hot och fruktar sin anställningstrygghet. Detta leder dessvärre till en minskad grad av kunskapsdelning och vår studie har vidare visat att detsamma inte upplevs bland ordinarie personal då de upplever en större anställningstrygghet.