Bakgrund: En hjärtinfarkt kan påverka livet och personen på olika sätt, det kan vara allt från relationen till familjen och vänner till att personen upplever brist på energi. Personer kan uppleva livet efter en hjärtinfarkt som en svår tid beroende på konsekvenserna till följd av sjukdomen. Tiden efter hjärtinfarkten kan leda till begränsningar i det vardagliga livet. Livsstilen styrs utifrån hur personen förstår sin sjukdom och hur de hanterar den förändrade situationen. Travelbee (1971) menar att även om lidande är något allmänmänskligt så upplevs den olika utifrån varje människa. Syfte: Syftet med studien var att belysa personers upplevelser av livet efter en hjärtinfarkt. Metod: Metoden som valts var en litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Vid genomförandet av kvalitetsgranskningen användes Bilaga H av Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) som modifierades. Artiklar valdes ut för innehållsanalys beskriven av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: I analysen framkommer det tre huvudkategorier vilket svarar på studiens syfte: Betydelsen av att känna socialt stöd, en känsla av rädsla och oro samt att pendla mellan hälsa och ohälsa. Betydelsen av att känna socialt stöd visade sig genom att några personer upplevde deras partner, närstående och omgivningen som ett värdefullt stöd efter en hjärtinfarkt. De känslor personerna upplevde efter en hjärtinfarkt var främst rädsla och oro som även kunde speglas i nervositet, misstro och osäkerhet. Personerna som genomgått en hjärtinfarkt upplevde en känsla av brist på energi efter insjuknandet. De flesta som insjuknat i hjärtinfarkt och överlevt menar att de insåg allvaret i situationen och beskrev en känsla av att kunna få möjlighet att förändra sin livssituation samt få en andra chans i livet. Slutsats: Genom ökad förståelse om hur personer upplever det vardagliga livet efter en hjärtinfarkt kan sjuksköterskan och annan vårdpersonal erbjuda personen en effektivare vård som utgår från personens aktuella behov.