Göteborg är en av Europas mest segregerade städer (Andersson m.fl. 2009, s. 7); inkomstsvaga, ofta utlandsfödda bor i hyresrätter i förortsstadsdelar medan de ekonomiskt starka har sina egnahemsområden eller bor i innerstaden. I jämförelse med andra liknande städer i Europa är Göteborg starkt segregerat. Mer än hälften av regionens bostadsområden består till 90 procent av bara en upplåtelseform, de flesta av dem är egnahemsområden, vilket placerar Göteborg i en särställning. Klyftorna mellan fattiga och rika invånare i regionen snarare ökar än minskar. Vi, Elin och Daniel, som göteborgare och framtida planerare, vill förstå varför åtgärder mot segregation tycks ge så lite resultat trots alla goda föresatser. Med denna uppsats vill vi undersöka vilket stöd det finns för föreställningen att stadens utformning, den fysiska strukturen, kan påverka den sociala strukturen (och främst segregation). Vi vänder oss till ett antal forskare för att få de teoretiska utgångspunkterna och till planerare i Göteborg för att få deras syn på möjligheter och tillämpningar.