Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Autentisering i programvaruapplikationer
Blekinge Institute of Technology, School of Computing.
Blekinge Institute of Technology, School of Computing.
2013 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
Abstract [sv]

Dagens människa är ytterst beroende av webbtjänster och med tiden har det blivit fler och viktigare tjänster som startat upp på internet. Viktiga tjänster som internetbanker. Oftast är det bara ett användarnamn och ett lösenord som krävs för att bli autentiserad så man skulle kunna tro att användarna håller hårt i sina lösenord och att de väljer starka/unika lösenord. För många verkar det dock, enligt källor, vara ett besvär. Borde man ha associeringar för att lätt komma ihåg sitt lösenord eller är det för riskabelt? Det har visat att många tycker om att använda ord som förknippas med webbsidan. LinkedIn hade för ett tag sedan 6,46 miljoner konton hackade då studierna visade att många använt ord som “link”, “work” och “job”; lösenord som är förknippade med sidans innehåll. Det är inte bara ovana användare som slarvar med sina lösenord, det har kommit fram att även många IT-administratörer väljer simpla lösenord eller förvarar viktiga inloggningsuppgifter på lättåtkomliga lappar. Frågan är vems fel det egentligen är. Ska alla som inte har ett starkt och unikt lösenord för varje tjänst skylla sig själva eller är det omänskligt att förvänta sig detta? Finns det alternativa vägar att gå och vad är för- och nackdelarna med dessa metoder? Vad vår litteraturstudie samt enkät påvisar är att vid vissa fall kan alternativa metoder för autentisering behövas. Det vanliga textbaserade lösenordet kanske inte alltid är det ultimata alternativet. Vad är så bra med ersättningarna då? Hur kommer det sig att vi inte ser mer av de biometriska alternativen t. ex? Vi har undersökt de idag mest kända autentiseringsmetoderna med säkerhetsbrister, användarvänlighet och om vissa metoder är i olika syften bättre att använda än dagens lösenordsmetod. Resultatet vi har kommit fram till har visat att användare är villiga att testa nya metoder motiverat utifrån dagens användaresituation. Säkerhetsmässigt är flera metoder bättre än lösenord. Varje metod har sina för- och nackdelar och varför nya metoder inte testas mer är fortfarande oklart.

Place, publisher, year, edition, pages
2013. , 32 p.
Keyword [sv]
Autentisering, biometri, lösenord
National Category
Computer Science Human Computer Interaction Software Engineering
Identifiers
URN: urn:nbn:se:bth-3298Local ID: oai:bth.se:arkivex039DBF95DC425D54C1257BA6003BFC34OAI: oai:DiVA.org:bth-3298DiVA: diva2:830601
Uppsok
Technology
Supervisors
Available from: 2015-04-22 Created: 2013-07-12 Last updated: 2015-06-30Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(879 kB)119 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 879 kBChecksum SHA-512
2416e92e89500ad92f2584d76d9acf9ad301edd00da701f32dc5d2fd2b1c9edb720571ce39b3105eac288824173db84ffdead668742c2aefe8a85365331d258e
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
School of Computing
Computer ScienceHuman Computer InteractionSoftware Engineering

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 119 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 75 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf