Uppsatsens syfte är att belysa hur gymnasieungdomar i Karlskrona kommun upplever sina livsvillkor avseende fritid, skola, politik/samhälle och inflytande, trygghet, hälsa, arbete, information och framtid. Avsikten är också studera hur Karlskrona kommuns ungdomssatsningar förhåller sig till nationella mål för ungdomspolitik. Kommunens arbete ställs i relation till tidigare utförda Lupp-undersökningar i andra kommuner samt till Ungdomsstyrelsens studie Den goda viljan, som berör praktiskt genomförande av kommunal ungdomspolitik. Lupp står för ”lokal uppföljning av ungdomspolitiken”. En enkät riktad till ungdomar tillhandahålls av Ungdomsstyrelsen. Den metod som har använts i studien är kvantitativ. En enkätundersökning har genomförts i Karlskrona under våren 2009 och svaren har bearbetats och analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Arbetet har även haft en induktiv ansats innebärande en prövande och sökande hållning till vad materialet kan innehålla. Resultaten tyder på att Karlskronaungdomarnas livssituation som i stor utsträckning sammanfaller med hur ungdomar i jämförda kommuner har det. De flesta uppger att de är nöjda med skola och fritidsmöjligheter, men ur materialet framträder också brister. Den nationella ungdomspolitiken har två övergripande mål; att ungdomar ska har verklig tillgång till välfärd och att ungdomar ska ha verklig tillgång till makt. I förhållande till dessa mål tyder studiens resultat på att många ungdomar inte anser sig fullt ut har möjligheter till inflytande i samhället och i skolan. Detta är intressant ur ett sociologiskt perspektiv då det tydliggör maktstrukturer och ungdomarnas begränsade möjligheter att påverka. Även i fråga om välfärd pekar undersökningen på problem, framförallt vad gäller flickors hälsa. I likhet med vad som framkommer i Den goda viljan, pekar svaren mot vikten av att definiera ungdomarnas roll i fråga om delaktighet, medborgare eller brukare, samt att kontinuerligt följa upp och värdera arbetet i relation till de ungdomspolitiska målen. De unga måste ges kunskap om hur de kan påverka i frågor som berör dem och samhället i helhet. Att de får delta i det offentliga samtalet är viktigt, inte bara för individen utan för demokratin överhuvudtaget.