I denna uppsats undersöks översiktligt hur byggandet av flerbostadshus högre än två våningar med stomkonstruktion av trä har genomförts i Sverige under 2000-talet. Nybyggande av flerbostadshus med stomkonstruktion av trä studeras i förhållande till hållbarhet, säkerhet och utformning. De stora stadsbränderna i Sverige föranledde ett förbud med byggnadsstadgan år 1874 mot att bygga fler än två våningar med stomme av trä. Detta förbud rådde ända fram till år 1994, under 120 års tid. I flera andra länder råder det fortfarande inskränkande bestämmelser mot trä. Sverige ligger i framkant med byggande av trästommar i Europa. Byggnadsmaterialet trä klarar idag de tekniska kraven för stomkonstruktioner i kombination med andra material. Ändå har utvecklingen med planering och byggande av höga trähus i Sverige gått långsamt de senaste 20 åren. Nationella satsningar skulle i början av 2000-talet hjälpa till att öka byggandet i trä, men visionen som regeringen hade med den nationella träbyggnadsstrategin har inte gått i uppfyllelse idag. Trä är inte ett självklart alternativ till allt byggande. Nybyggnationen av flerbostadshus med stommar av trä motsvarar idag ungefär 10 % av marknaden, dvs. lika andel som när den nationella strategin infördes. Trä kan anses som ett hållbart byggnadsmaterial då det lagrar koldioxid under hela sin livscykel, är förnyelsebart samt kräver förhållandevis lite energi jämfört med stommar av betong. Sveriges idag mest framträdande satsning på byggandet av 2000-talets svenska trästad pågår i området Välle Broar i Växjö kommun. Kvarteret Limnologen är en del av detta område som undersöks närmare i denna uppsats. Limnologen har utvärderats genom forskning och viss problematik med ljud- och vibrationer har identifierats. En ökad kunskap kring träbyggande, en utveckling av det industriella byggandet i trä och fler aktörer på marknaden kan vara svar på hur byggandet med stomkonstruktioner av trä kan förbättras och öka i framtiden. Bjälklag av trä dimensioneras högre än traditionella bjälklag i betong. Kvarteret Limnologen blev ungefär 1,6 meter högre med en stomme av trä jämfört med om stommen hade uppförts av betong. Att bygga höga flerbostadshus av trästomme skapar därför effekter för utformningen. Det går åt mer material, fler trappsteg i trapphusen och en marginell men ändå något ökad skuggeffekt kan antas från Limnologen. Planeraren saknar enligt Plan- och bygglagen verktyg att reglera vilket material stommen ska bestå av. Dagens Plan- och bygglag medger inte att material regleras i översiktsplan eller i detaljplan. För att möjliggöra bygge av hus med trästommar inom rådande lagstiftning bör detaljplanen ange våningsantal.