Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att studera utvecklingen och strukturen i Helsingborgs stadskärna och på Väla Köpcenter. Detta för att kunna kartlägga om det finns någon strukturmässig skillnad mellan platserna. Norrcity i Helsingborg fick Sveriges första gågata 1961. Efter det har handelstråken i stadsdelen växt och gågatorna utvidgats allt mer. Antalet restauranger och serveringar har ökat drastiskt sen 1970-talet. Norrcity är idag en stark stadskärna med varierad handel, inte minst tack var den varierade kundkretsen som kommer av stadskärnans många olika funktioner. Väla köpcenter invigdes 1974 och har sen starten ändrat karaktär avsevärt. Från början bestod centret till största delen av livsmedelshandel och en del volymhandel, även om det redan då förekom en del detaljhandelsföretag. Under åren har allt mer detaljhandel flyttat in och tagit över volymhandelns och livsmedelshandelns gamla lokaler. Väla har även ändrat karaktär utseendemässigt. Inomhus har centret byggts om för att efterlikna karaktären av en traditionell stadskärna med gator och konstgjorda husfasader. Skillnaderna mellan handelsplatserna är ganska stor. Medan det övervägande finns klädhandel på Väla är strukturen mer varierad i stan. Bl.a. är andelen tjänster och serveringar avsevärt större på Norrcity. Detta beror till stor del på skillnaden i kundkrets. På Norrcity består besökarna till stor del av kvinnor, singlar och par utan barn, medan det på Väla är familjerna som dominerar. Det är också en större andel Helsingborgare bland kunderna på Norrcity. Eftersom kunderna och geografin skiljer platserna åt är också färdsätten olika. På Väla dominerar bilen som färdmedel till nästan 90 %, medan det i stan är ganska lika mellan gående, buss och bil (ca 1/3 vardera). Förslagen i uppsatsen är uppdelade i tre olika grupper. Dessa är parkering, administrativt och fysiskt och de syftar till att stärka och bibehålla styrkan på Norrcity som handelsplats samt att få ett tydligt förhållningssätt till Väla handelsplats.