Detta kandidatarbete problematiserar begreppet offentliga platser utifrån ett socio-spatialt perspektiv, det vill säga förhållandet mellan människan och den fysiska miljön, med fokus på vilka möjligheter och begränsningar den fysiska planeringen har att påverka stadslivet. Därtill studeras olika urbanteoretiska förhållningssätt utifrån verk skrivna av William H. Whyte, Kevin Lynch, Jan Gehl och Camillo Sitte i syfte att lyfta fram utgångspunkter för hur en god offentlig plats kan skapas. För att konkretisera problematiken och diskussionen kring offentliga platser utarbetas även ett gestaltningsförslag för Fisktorget i Karlskrona. Litteraturstudier inom forskningsfältet har visat att det inte finns något entydigt svar på vad som karaktäriserar en offentlig plats. En offentlig plats är ett komplext fenomen som är beroende av förhållandet mellan människan och rummet, eftersom det krävs både sociala och fysiska strukturer för att kunna skapa en offentlig plats. En grundläggande förutsättning för en offentlig plats är dock att den ska vara öppen och tillgänglig för alla. Samtidigt går det att ifrågasätta om detta är realistiskt eftersom tillgänglighetsaspekten inte enbart är beroende av fysiska aspekter, utan även sociala och samhälleliga strukturer som indirekt kan exkludera människor från platsen. De offentliga platsernas funktion har även varierat i takt med att samhälletkontexten förändrats och det uppstått nya krav och förväntningar. Traditionellt sett har de offentliga platserna fungerat som enande mötesplatser för politiska, ekonomiska, kulturella och religiösa intressen. I dagsläget har de offentliga platserna dock förlorat en stor del av sin forna status och deras funktion ifrågasätts från många olika håll. Sett till den fysiska planeringens möjligheter att påverka och stärka stadslivet och de offentliga platserna kan konstateras att ett flertal faktorer spelar in. De fysiska strukturerna är en liten del av en större samhällskontext som påverkas av både ekonomiska, politiska och sociala faktorer. Trots detta har de fysiska strukturerna stor betydelse som arenor för samhällets olika intressen, och den fysiska planeringen har därigenom en viktig funktion för upprätthållandet av de offentliga platserna. De fysiska strukturerna fungerar som ett ramverk för vad som är möjligt att göra på en viss plats, men de kan inte förutbestämma vad som kommer att ske eftersom människor har en fri vilja. Därmed kan den fysiska planeringen enbart ge förutsättningar till ett levande stadsliv. För att ta fram olika riktlinjer för hur det offentliga livet kan stärkas genom utformningen av den fysiska miljön har verk skrivna av William H. Whyte, Kevin Lynch, Jan Gehl och Camillo Sitte analyserats i en komparativ studie. Det har visat sig att det finns ett samband mellan den fysiska utformningen och stadens kvalitet, där syftet med den fysiska gestaltningen framförallt är att berika upplevelsen av staden utifrån ett helhetsperspektiv. Teoretikernas riktlinjer för hur detta ska uppnås skiljer sig åt, vilket kan förklaras av deras skilda fokusområden gällande människans användning och upplevelse av platsen, platsens fysiska och visuella utformning samt skalnivå i förhållande till staden som helhet. Resultatet av den komparativa studien har dock visat på betydelsen av sex övergripande faktorer: platsens identitet, förhållande till omgivningen, tillgänglighet, funktion, utformning och yttre påverkan. Med utgångspunkt i de faktorer som identifierades i den komparativa studien gjordes en platsanalys på Fisktorget i Karlskrona för att identifiera problem och möjligheter samt ta fram potentiella utvecklingsmöjligheter för att stärka stadslivet och Fisktorgets funktion som offentlig plats. De huvudsakliga problemen på Fisktorget visade sig vara bristen av en tydlig identitet och funktion, Skeppsgossegatans barriäreffekt, avsaknaden av viktiga kopplingar till omgivningen, en ogenomtänkt utformning samt yttre faktorers negativa påverkan. I syfte att motverka den identifierade problematiken på Fisktorget och även stärka platsens värden, med närhet till både havet och Trossös stadskärna, utarbetades ett gestaltningsförslag för att förbättra platsens identitet, förhållande till omgivningen, tillgänglighet, funktion och utformning samt motverka eller stärka yttre faktorers påverkan.