Hjärt- och kärlsjukdomar är den främst förekommande dödsorsaken i Sverige och hjärtinfarkt är en av de vanligaste bakomliggande orsakerna. De senaste två decennierna har risken att dö i en hjärtinfarkt nära halverats, men insjuknandet i hjärtinfarkt har inte minskat i samma takt. En hjärtinfarkt är en stor omställning för individen och många behöver genomföra livsstilsförändringar för att undvika att drabbas av ytterligare hjärtinfarkter. Syftet med studien är att belysa faktorer som kan underlätta eller försvåra individens livsstilsförändringar efter genomgången hjärtinfarkt. Metoden som använts är en kvalitativ litteraturstudie där åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades inspirerat av Graneheim och Lundmans (2004) sammanfattande beskrivning för innehållsanalys. Fem kategorier framkom; sociala faktorer, vårdgivande faktorer, kroppsliga faktorer, omgivningsfaktorer och känslomässiga faktorer. Dessa faktorer påverkade individens uppfattning kring livsstilsförändringar. Huruvida de uppfattades vara underlättande eller försvårande faktorer är individuellt. Sjuksköterskan bör i mötet med individen se till det individuella för att kunna stödja individen på bästa sätt i livsstilsförändringsarbetet.