Avsikten med detta examensarbete var att utreda hur planeringen av fritidshusområden som permanentas bedrivs och bör bedrivas. För att få reda på hur planeringen bedrivs gjordes två studier av hur 24 ostkustkommuner ställer sig till och arbetar med dessa förändringsområden samt vilka problem de uppmärksammat till följd av permanentningen. Resultaten av dessa studier visade att permanentning av fritidshusområden är ett aktuellt planeringsproblem i de flesta kommunerna, men att de över lag ändå är positivt inställda till permanentning. Kommunerna är dock positivt inställda till permanentningen av olika anledningar. Studierna har visat en tydlig skillnad mellan kommuner med positiv befolkningsutveckling och kommuner med negativ befolkningsutveckling. De kommuner med en ökande befolkning ser permanentningen som bra sätt för att lösa den bostadsbrist som finns. De kommuner med en sviktande befolkningsmängd ser permanentningen som ett bra sätt att erbjuda attraktiva boendemiljöer för att locka till sig nya invånare. Kommunerna prioriterar dock planeringen av förändringsområdena något olika samt lägger ner olika mycket resurser på att åtgärda de problem som uppstår till följd av permanentningen. De vanligaste problemen som uppstår är bristfälliga enskilda vatten- och avloppslösningar, inaktuella detaljplaner eller avsaknad av detaljplaner, ökande kommunala kostnader för barn- och äldreomsorg, bristande vägstandard och trafiksäkerhet samt förändring av områdenas karaktär. Vidare finns det motsättningar mellan de boendegrupper som önskar höja standarden på vägar, vatten och avlopp och de boendegrupper som vill bevara området som ett småskaligt fritidshusområde. Några kommuner har börjat åtgärda vatten- och avloppssituationen främst genom att ansluta områdena till det kommunala vatten- och avloppsnätet. De inaktuella detaljplanerna har också vissa kommuner redan aktualiserat. Andra kommuner börjar med att utreda problemen redan i översiktsplanerna och där utarbeta strategier samt mål och riktlinjer för den framtida utvecklingen av områdena. Detta arbetssätt att börja på en övergripande nivå ger en bättre bild av de komplicerade frågor som måste behandlas vid planeringen av förändringsområden. För att sedan konkretisera de åtgärder som krävs i de enskilda områdena bör fördjupningar av översiktsplanen upprättas och först därefter bör detaljplaner ändras eller nyupprättas. Detta för att både ekologiska, ekonomiska, sociala och tekniska aspekter ska kunna belysas och behandlas. För att visa hur en fördjupning kan utformas har en sådan utarbetats över förändringsområdet Horn i Västerviks kommun. I denna fördjupning har riktlinjer för kommande detaljplanearbete satts upp samt ett förslag tagits fram på hur en detaljplan kan utformas. Vidare har lämplig vatten- och avloppslösning samt huvudmannaskap för denna diskuterats och föreslagits. Slutligen har en lämplig etappindelning för detaljplaneläggning och vatten- och avloppsutbyggnad föreslagits.