Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Tema: Barnvänligt - att ge plats för barn
Blekinge Institute of Technology, Department of Spatial Planning and Civil Engineering.
2003 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
Abstract [sv]

Barn använder sig aktivt av den fysiska omgivningen i sin vardag. Utemiljön är av särskilt stor betydelse då denna kan erbjuda speciella förutsättningar för lek, upplevelse och utveckling. För att utemiljön ska kunna tillföra barnet något positivt krävs att den är tillgänglig och användbar. Vuxna underskattar ofta vissa platsers betydelse och uppfattar inte alltid vidden av de konsekvenser som en markanvändning kan få för barnet. Syftet med detta examensarbete är att utreda vilka komponenter som ger en utemiljö som främjar barnets hälsa, utveckling och upplevelse, samt att tillämpa de nyvunna kunskaperna inom ett aktuellt nybyggnadsprojekt. Samhällets generella syn på barn och deras villkor är en utgångspunkt för om & hur barnens behov hanteras i samhällsplaneringen. Vår syn på barn förändras med tiden och har genomgått en stor förändring framför allt under 1900-talet. Jag har valt att starta min uppsats med en historisk tillbakablick för att studera vad denna förändring inneburit och vilka konsekvenser 1900-talets stadsbyggande har fått för barnen. Barndomen som begrepp har vuxit fram till stor del under 1900-talet när forskare och senare gemene man började skilja barnets livsperiod från den vuxnes. Inom stadsbyggandet väcktes intresset för barns villkor i den fysiska miljön på allvar under 50- & 60-talen. Efter tydliga avståndstaganden från de normer för utemiljöns gestaltning som upprättades under 70-talet har viktig kunskap glömts bort. I och med införandet av FN:s Barnkonvention 1990 har barnens roll i samhällsplaneringen fått en vändning. All planering måste numera baseras på barnets bästa och ge barnen möjlighet att säga sin mening i frågor som berör dem. Därmed har frågor om barnperspektiv och inflytande blivit aktuella. Vi börjar återigen få upp ögonen för att stadsbyggandet kan få stora konsekvenser för det lilla barnet. Att den fysiska miljön har stor betydelse för barnets utveckling, hälsa och fortsatta liv är flera forskare inom olika vetenskapliga områden överens om. I mitt arbete har jag fångat upp sådan forskningslitteratur som visar på vad utemiljön bör bestå av för att på bästa sätt främja barnets utveckling. Utemiljön får på olika sätt betydelse för barnets fysiska, sociala, individuella och intellektuella utveckling. I del 2 har jag, med den historiska delen och forskningsstudierna som utgångspunkt, listat de kriterier som krävs av en barnvänlig utemiljö. I och med detta skapar jag en modell för utvärdering av befintliga/planerade områden. Framför allt gäller mina slutsatser utemiljön nära bostaden. Både övergripande strukturer, t ex hur skolor placeras i förhållande till bostadsområden, och detaljer såsom växtmaterial har visat sig vara viktiga faktorer. Efter en vidareutveckling av arbetets tidigare delar kan konstateras att barnens behov måste tillgodoses inte enbart i de miljöer där vuxna vill att barn ska vistas, t ex på lekplatsen, utan i hela den offentliga miljön. Barnen bör i högre grad än idag integreras i samhället. Trafiken utgör en stor fara för barn och ett hinder för deras utveckling och hälsa. En genomtänkt utformning av trafikmiljön till barnens fördel ökar deras möjlighet att röra sig ute på egen hand. En annan faktor som också kan inskränka barnens utomhusrörelse är närheten till vatten. Min slutsats på denna punkt är att vattenområden bör göras tillgängliga även för barn, då vatten är en stor källa till upplevelse och spänning. Områdena måste göras säkra genom utformning. Med hjälp av vattenmiljöer av varierande karaktär och storlek kan barnet stegvis lära känna vattnet och bygga upp en respekt för det. Lomma kommun planerar att förvandla ett hamn- och industriområde till en ny stadsdel för boende, lätta verksamheter och rekreation. I del 3 har jag studerat hur detta område kan utvecklas till en god uppväxtmiljö för barn. Med min analysmodell i del 2 som bakgrund utvärderar jag det aktuella planförslaget och preciserar vad olika delar bör innehålla. Planförslaget, upprättat av Brunnberg & Forshed Arkitektkontor, ger goda förutsättningar för en barnvänlig utemiljö med sin småskalighet och tyngdpunkt på variation och detaljrikedom. Ett antal förändringar bör göras i planen för att ytterligare förbättra möjligheterna till stimulerande utevistelse, bl a vad gäller gårdarnas innehåll. Jag ger även riktlinjer för kommande utformning av grönområden, kvartersgårdar, gator och vattenområden, med tanke på barns behov för utveckling och hälsa. Att fråga barnen själva vad de efterfrågar är en viktig del i arbetet med att skapa goda barnmiljöer. Jag har även kort behandlat hur man framöver kan få in ett barninflytande i projektet. Områdets långa utbyggnadstid, 10-15 år, gör det möjligt att utvärdera de första etapperna inför den forsatta utvecklingen av området. I min slutdiskussion behandlar jag barnens villkor i den framtida planeringen. En av slutsatserna i mitt arbete är att barnvänliga miljöer skapas genom att både struktur och detaljer planeras ur ett barnperspektiv. Det är alltså av största betydelse att dessa frågor får genomsyra samhällsplaneringen på alla nivåer. Barns intressen och andra gruppers intressen står ibland i konflikt med varandra. Dessa konflikter måste synliggöras i den fysiska planeringen, så att väl underbyggda val kan göras. Denna studie kan utgöra bakgrundsmaterial i planering där barn påverkas. Men hur duktiga och pålästa samhällsplanerare och beslutsfattare än blir i barnfrågor måste vi ändå alltid fråga barnen vad de egentligen vill ha. Vissa behov förändras med tiden, andra ser olika ut från individ till individ.

Place, publisher, year, edition, pages
2003. , 107 p.
Keyword [sv]
barnperspektiv, lekmiljöer, utemiljö, bostadsbebyggelse
National Category
Environmental Analysis and Construction Information Technology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:bth-3741Local ID: oai:bth.se:arkivex3CF75755D1CBAF8DC1256D2F0027AA3BOAI: oai:DiVA.org:bth-3741DiVA: diva2:831053
Uppsok
Technology
Supervisors
Note
Mobil: 0709-56 15 07Available from: 2015-04-22 Created: 2003-05-23 Last updated: 2015-06-30Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(785 kB)94 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 785 kBChecksum SHA-512
901d29cc06f67fde9b3de86defbfc8b4c7b3c3f9ee8cb9c2c17c3c43f5a5ed83926ec6211aeecc627a1e3de70dc87b5d18d6575fceeba71cd98dd9738e50f1f5
Type fulltextMimetype application/pdf
fulltext(829 kB)66 downloads
File information
File name FULLTEXT02.pdfFile size 829 kBChecksum SHA-512
3fc0783a0f4ca1dcfbba0fbdd37da6ae5ef599e55c129117e309af94641b3e126556ac7a380f00aac7c8ab12ebd95c134abc14f2dff4fa249184546d71fa69a3
Type fulltextMimetype application/pdf
fulltext(1483 kB)121 downloads
File information
File name FULLTEXT03.pdfFile size 1483 kBChecksum SHA-512
1e4f59284a38e9e6f930c113bad921d7a99cc50083193e4d237fe6980136f95968fc02b4567ab6d32fcb9f39ffe79e6183276ff8963c7387bd13d6f86be601ea
Type fulltextMimetype application/pdf
fulltext(97 kB)122 downloads
File information
File name FULLTEXT04.pdfFile size 97 kBChecksum SHA-512
8dc4f6707750e4a8e999c489b3584d45bd59b486482d0d0b5f40b932f64614234c54ca771c3a86ae5996be8e403b07d6e8cdd94bbf4dd3c967b2a1b9e2c70952
Type fulltextMimetype application/pdf
fulltext(175 kB)62 downloads
File information
File name FULLTEXT05.pdfFile size 175 kBChecksum SHA-512
ade4817164c33904b24d203fdfbdf73cef8964d1665ffe10a2ff95385952ae47f84faf8898c14854a9d801c7cae6fce8ceb76e03e7b63f2efec09bf7d4858bbb
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Department of Spatial Planning and Civil Engineering
Environmental Analysis and Construction Information Technology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 465 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 101 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf