Bakgrund: Under 2008 genomfördes 29 hjärttransplantationer i Sverige. Idag finns det möjlighet att genomföra blodgruppsinkompatibla transplantationer. Livet efter en hjärttransplantation medför fysiska restriktioner och ett livslångt beroende av medicinering och återkommande läkarbesök. Syfte: Syftet är att belysa personers livsvärld det första året efter en hjärttransplantation. Metod: En litteraturstudie baserad på tio artiklar. En innehållsanalys gjordes enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Resultatet visar att mottagaren påverkas både fysiskt och psykiskt av att genomgå en hjärttransplantation. Ångest över att ha tagit någon annans liv är en vanlig psykisk påverkan. Stöd från vårdpersonal, anhöriga och vänner är en viktig del i rehabiliteringen som ofta underlättar och påskyndar återhämtningsprocessen. En positiv attityd och ansvar för den egna hälsan hjälper mottagaren att anpassa sig till de restriktioner som eventuellt kan förekomma, samt att acceptera eventuella biverkningar av medicineringen. Resultat visar att mottagaren ser annorlunda på livet efter transplantationen, med nya värderingar och prioriteringar. Slutsats: Livet efter en hjärttransplantation kan liknas vid en berg-och-dalbana av fram- och motgångar. De fysiska och psykiska förändringar som kan uppstå efter en transplantation har stor inverkan på mottagarens fortsatta liv. Stöd från familj och vårdpersonal kan hjälpa mottagaren att lättare klara av rehabiliteringen.