Biltrafiken ökar idag i allt större utsträckning. Bilen, och därmed parkeringsytorna, anses ofta vara viktiga för stadens tillgänglighet och ger starkt utslag i såväl handeln, arbeten och kulturlivet i staden. För de städer som har en trång stadskärna kan det vara svårt att tillgodose behovet av parkeringsplatser. Framförallt i innerstaden är det hög efterfrågan på parkeringsplatser samtidigt som konkurrensen om marken är hög för alternativ markanvändning. Biltrafiken tar ofta även upp stora ytor i städerna och kan på så vis bidra till en lägre densitet och en mer bilberoende stad. För att minska bilberoendet kan städerna satsa på förtätning som gynnar alternativa transportmedel som cykel, gång och kollektivtrafik. Detta gäller framförallt i stadskärnan där parkeringsytorna står mot dyra alternativkostnader och behov av exploatering finns. Men kommunen måste samtidigt ta hänsyn till tillgängliga parkeringsplatser för besökare, företagsresor och boende, som stödjer handeln, företagen och kulturlivet i staden. Samt arbetspendlare om dessa saknar andra färdalternativ, använder bilen för ärenden till/från arbetet eller under arbetstid. För att förtäta staden samt att bilister ska ha tillgänglighet till innerstaden behöver parkeringsytorna utnyttjas effektivare, samtidigt som kommunen arbetar för att uppmuntra bilisterna att använda andra transportalternativ. I arbetet behandlas olika metoder och åtgärder som kan vidtas av kommunen för detta. Syftet i arbetet är att undersöka hur en stad på ett effektivt sätt kan hantera parkeringsplatser i innerstaden, så att parkeringsytor utnyttjas effektivare och minskas i centrala lägen så att marken kan utnyttjas för andra ändamål. Samtidigt som hänsyn ska tas till människors resemönster och resebeteenden till platsen. I arbetet har Handelshamnen i Karlskrona studerats närmare för hur kommunen kan hantera parkeringsytorna effektivare och minska dessa i området för att förtäta innerstaden. I Handelshamnen skildras problemet mellan tillgängliga parkeringsplatser och att minska parkeringsytorna i ett attraktivt läge. Metoden som använts i arbetet är en triangulering mellan observationer, intervjuer och skriftliga källor, där bilisters parkeringsvanor undersöks i området för att vidare kunna utreda vilka parkeringsåtgärder som lämpligast kan minska parkeringsytorna i området. I resultatet framkommer bland annat att användningsgrupperna mestadels är arbetspendlare som parkerar i området och att området utnyttjas effektivast på vardagsförmiddagar och ytterst oeffektivt på kvällar och helger. Huvuddragen i slutsatserna för arbetet är att området kan utnyttjas effektivare på kvällar och helger om parkeringsplatserna samlas upp i parkeringshus och området förtätas med bostäder eller aktiviteter som utnyttjar området på kvällar och helger. Samtidigt kan hårdare parkeringsåtgärder vidtas i området för att minska arbetspendlingen, såsom högre parkeringsavgifter, tidsbegränsning på vissa parkeringsplatser under förmiddagen för att minska parkeringsutbudet för långtidsparkering samt placera parkeringshusen med lika långt/längre avstånd som till kollektivtrafiken (från de mest representativa arbetsplatserna i området), för att fler bilister ska välja andra transportmedel.