Föreliggande examensarbete består av en praktiskt och en teoretisk del. Den teoretiska delen är en jämförande studie mellan två essäer; Rem Koolhaas ”Den generella staden” samt Kenneth Framptons ”Mot en kristisk regionalism- sex punkter för ett motståndets arkitektur”. Dessa ställs mot varandra då de står för två diametralt olika synsätt på stadsbyggande och planering. Frampton betonar identiteten och platsens betydelse medan Koolhaas, som är mer pragmatisk i sin teoribildning, menar att stadsbyggnad idag inte främst handlar om bevarande utan om att i första om att gestalta framtiden och bejaka en samhällsutveckling. Den praktiska delen innehåller två projekt för delar av centrala Tullinge. Botkyrka kommun planerar en större utbyggnad av bostäder vid Riksten, på Tullinges gamla flygfält. En förutsättning för detta projekt är att väg 226, Huddingevägen, som idag går genom Tullinge, dras om för att löpa runt Tullinge och förbi Riksten. Detta skulle innebära att genomfartstrafiken försvinner i centrala Tullinge vilket i sin tur öppnar för en omgestaltning av centrala Tullinge. Risken finns dock att handeln i centrala Tullinge undermineras av detta vilket påkallar en studie av hur bebyggelsestrukturen skulle kunna omgestaltas. Här passar Frampton respektive Koolhaas teoribildningar väl in. I projektet ”Olle2010” som baseras på Framptons teorier kring kritisk regionalism presenteras en ny gestaltning av Tullinge centrum. De centrala delarna av orten och dess offentliga rum gestaltas med inspiration från det gamla Tullinge både när det gäller arkitektur och torggestaltning. I projektet ”Crosscountry” blir vägomdragningen istället en anledning att agera på ett annat sätt. Projektet redovisar en strategisk utvecklingsplan för bebyggelsen som bla innehåller ett annat fysiskt läge för handeln än idag. Den avslutande diskussionen utreder på vilket sätt man som arkitekt eller planerare kan ha praktisk nytta av att studera Frampton och Koolhaas. Frampton stödjer en plan- och arkitekturverksamhet i en mindre skala som skulle kunna klassas som arkitektur eller estetik eftersom hans teoribildning inte ger stöd eller grund till analyser och resonemang kring urbana strukturer på makronivå. Koolhaas teoribildning är mer generell och pragmatisk vilket leder till bättre stöd framförallt på makronivå, eftersom den tar hänsyn till, och uttryckligen vill främja, samhällsutvecklingen av ekonomisk, teknisk och kulturell art. Båda Frampton och Koolhaas är därför av central betydelse för stadsbyggnadsdebatten eftersom stadsbyggande rör sig i många olika skalor från gatstenar till satellitbilder.