Syftet med denna uppsats är att jämföra tre olika svenska kommuners hantering av extern handel i den fysiska planeringen med fokus på eventuella intressekonflikter mellan kommunens fysiska planerare, kommunens näringslivskontor och beslutsfattande politiker. Kommunerna som granskas i uppsatsen är Ronneby, Kalmar och Alingsås kommun. Uppsatsen ska belysa problematiken med extern handeln och bidra till medvetenhet om marknadskrafternas roll i den fysiska planeringen. Syftet uppnås genom en kvalitativ metod där kommunala dokument har granskats och intervjuer ägt rum med politiker, fysiska planerare och näringslivsrepresentanter från varje kommun. Externhandel har under de senaste decennierna ökat över hela landet och detaljhandeln i externa lägen har varit extremt framgångsrik under den senaste tioårsperioden. Både omsättning, antal företag och antal anställda ökar kraftigt och allt större del av konsumenternas inköp sker på externa marknadsplatser. Externhandelns påverkan på städernas stadskärnor är ett vanligt argument mot externhandel men det råder delade meningar huruvida externhandeln har en negativ eller positiv effekt på handeln i stadskärnan. Forskning inom externhandelns påverkan på tätortshandeln och landsbygdshandeln i den egna kommunen visar dock entydigt att externhandeln får negativa konsekvenser för övrig handel i den egna kommunen. Detta för i sin tur med sig sociala problem i och med att tillgängligheten för de som saknar bil minskar. I framtiden kommer den äldre delen av befolkningen att växa och utbudet av butiker inom gångavstånd minskar. Detta kommer i sin tur leda till försämrad livskvalitet och höga samhällskostnader. Likaså är effekterna stora för handeln i angränsande kommuner, framförallt om externhandeln ligger i en större kommun. Samtlig forskning inom externhandelns påverkan på motoriserade transporter visar att externhandeln medför ökat bilresande och större energiåtgång med ökade luftföreringar som följd jämfört med om inköpen gjorts på annat sätt. Resultatet av undersökningen visar på att det finns regionala problem vid planeringen av handelsområden. Av rädsla för konkurrens inom den egna regionen låter Ronneby och Kalmar handeln utvecklas utefter marknadens villkor, med negativa konsekvenser inom bl.a ekologiska och sociala hållbarhetsaspekter som följd. De mellankommunala samråden är ytterligare ett svårbemästrat problem. Allt detta tyder på att det behövs en starkare regional styrning i frågan om handelns lokalisering och att kommunen ensam inte kan avgöra de långsiktiga konsekvenserna av externhandeln. Kunskapen om konsekvenserna verkar inte saknas hos de tillfrågade, även om stadskärnan får oförtjänt stor uppmärksamhet. Den stora frågan ligger i hur olika intressen och mål ska värderas i förhållande till varandra. Kalmar kommun har valt att värdera detaljhandelns utveckling i kommunen högre än många andra intressen som på lång sikt bidrar till en icke hållbar utveckling. Detta tyder på att det behövs starkare nationell styrning och uppföljning på hur nationella mål som miljömålen uppfylls. Kommuner som har en enad syn mellan politiker och tjänstemän har lättare att följa sina mål och riktlinjer i de vägledande dokumenten. Alingsås har en enad syn mellan tjänstemän och politiker, samtidigt som de överensstämmer med riktlinjerna i översiktsplanen. Alingsås följer sina mål och riktlinjer. Exemplet Alingsås bekräftar att det går att styra lokalisering av handel i praktiken. Näringslivskontorens har en avgörande roll då de kan styra vilka företag som etablerar sig i områdena. Detta kan påverka handeln i stadskärnan genom att direkt konkurerande verksamheter får etablera sig trots att intentionen med externhandeln är att komplettera stadskärnan. I Alingsås har kommunen särskiljt uppgiften att utforma näringslivsmål med att utföra målen, vilket förmodligen hjälper kommunen att utföra sina målsättningar.