Kommunala bolag är idag en vanlig form för kommunal verksamhet av något slag. Syfte med denna studie är att visa på om balanserat styrkort är en relevant modell för ekonomistyrning i kommunala bolag som ansvarar för näringsliv och turism. Genom att ta fram ett exempelstyrkort kan det säga om modellen är applicerbar eller behöver anpassas. Exempelstyrkortet ska även tala om vad fördelarna är för ett kommunalt bolag, jämfört med en modell där endast ett antal nyckeltal mäts. Denna studie har ett hermeneutiskt synsätt, där ny kunskap kräver tolkning. Det vetenskapliga angreppssättet har en abduktiv ansats. Studien påbörjades med insamling av teoretisk referensram. Därefter har empiri samlats in genom intervjuer, och sekundärdata i form av offentligt material. Analys har arbetats fram genom framtagning av ett exempelstyrkort för Arenabolaget. Genom att använda det balanserade styrkortet som modell kan ett kommunalt turism- och näringslivsbolag presentera var de befinner sig och vart de är på väg för dess intressenter. Styrelsen kan också lättare överblicka om det råder någon form av obalans i bolaget. Studien visar att kravet på samhällsnytta säkerställs, och på ett naturligt sätt kan ingå i modellen. Även hållbar utveckling som är ett relativt nytt begrepp för företagen att ansvara kring, kan ingå i modellen och bör vara ett eget perspektiv för kommunala bolag. Det finns utmaningar när det gäller att arbeta med styrkort och det mest kritiska är att arbetet förankras i hela organisationen. Genom att övergå från att endast mäta ett antal nyckeltal kan ett kommunalt bolag bli tydligare i sin kommunikation och kring sitt uppdrag, samtidigt som rätt fokus säkerställs genom ett kontinuerligt arbete kring strategi, styrning, mätning och lärande.