Områdesbestämmelser för Stenestadsbygden - en kulturbygd värd att skydda Examensarbetet behandlar ett landsbygdsområde på Söderåsen i Svalövs kommun i Skåne. Området, eller Stenestadsbygden, ligger i en variationsrik natur och uppvisar en karaktäristisk bebyggelse typisk för den skånska skogsbygden. Området är ett rikt kulturlandskap med en lång kontinuitet av boende och brukande, vilket resulterat i betydelsefulla kultur- och naturvärden. Området är idag helt utan skydd för den befintliga kulturhistoriska bebyggelsen och bestämmelser för tillkommande bebyggelse saknas. Under senare tid har i området ett antal bygglov och förhandsbesked beviljats. Även en ökad efterfråga på permanenta hus, fritidshus och hästgårdar har märkts i området. Detta har tillsammans med de många gånger okänsliga om-, till- och- nybyggantioner som ständigt sker i den befintliga miljön resulterat i att det finns ett stort behov av reglering i området. Problemet med landsbygdsområden utan någon typ av reglering sänder signaler till myndigheter och ansvariga om betydelsen av att stå väl förbered med utarbetade medel för att kunna styra bebyggelseutvecklingen vid lovprövningar mm. För att åstadkomma en förbättrad styrning används i examensarbetet verktyget områdesbestämmelser som juridiskt bindande planinstrument. Det övergripande syftet med examensarbetet är att pröva planinstrumentets möjligheter att reglera dels befintlig och dels tillkommande bebyggelse. Arbetet vill även medverka till att förtydliga och uppmärksamma de kulturhistoriska värden som finns i Stenestadsområdet och därigenom visa på ett behov av ökat skydd. Focus ligger dock i att upprätta ett konkret och praktiskt användbart dokument till den vardagliga planeringen och bygglovshandläggningen. Arbetet består av fyra skilda delar. Den första är en mer formell del där problemfältet behandlas. Här belyses kort konflikten mellan samhällets bevarandeintressen och exploaterings- eller utvecklingsintressen. Den andra delen är en beskrivande del med utgångspunkt i den realistiska steds/byanalysen och befintliga kommunala dokument. Den tredje delen kan ses som ett teoretiskt analyskapitel där även uppsatta frågeställningar besvaras. Mot bakgrund av vad som framkommit i tidigare kapitel föreslås ett noga förankrat planförslag med områdesbestämmelser och efterföljande principprogram. För att inte tappa greppet om den lokala byggnadstraditionen utgår regleringen i områdesbestämmelserna från ett resonemang om arkitekturens tre grundpelare, form, material och detaljer. Efterföljande principprogram syftar till att enkelt illustrera intentionen med områdesbestämmelserna. All reglering som görs måste få en god förankring ute i samhället. Genom att sprida information om bygden och regleringen på ett pedagogiskt sätt kan områdesbestämmelserna bättre uppfylla sitt syfte och därigenom ge ett mer önskvärt resultat. Ett viktigt problem att lösa i arbetet är att hitta en rimlig regleringsnivå som kan accepteras av alla berörda parter. Det finns ett flertal faktorer att ta hänsyn till vid en juridiskt bindande reglering. Inte bara landskapet och byggnadernas kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden ska beaktas, utan även en rimlighet att följa planbestämmelserna och ekonomiska avvägande för den enskilde bör finns med. I examensarbetet berörs situationer då alternativa medel bör användas. En av de övergripande konklusionerna är att lagen själv, dock är den som har det sista avgörandet. Vikten av att inte göra anspråk på regleringar som inte finns nämnda i plan- och bygglagen framhålls därmed. En möjlig utveckling av områdesbestämmelserna som föreslås är att de även ska omfatta åtgärder som i dagsläget endast går att styra med Miljöbalken. Detta skulle underlätta för att ta det helhetsgrepp som ofta är eftersträvansvärt vid denna typ av landsbygds- eller kulturmiljöplanering. Avslutningsvis framhålls landsbygdens arkitektur, som ofta hamnar i skuggan då uppmärksamheten koncentreras mot städernas arkitektur och formgivning. Examensarbetet kan ses som ett steg i ledet med att lyfta fram och betona vår landsbygds arkitektur och behov av planering.