Syftet med examensarbetet är att studera och analysera hur möten mellan olika människor och livsstilar sker på offentliga plaster och stråk i centrala Malmö. Examensarbetet belyser begreppen offentligt rum, möten, livsstil, identitet och försöker ge svar på varför det är viktigt att människor med olika bakgrund och kultur möts, och vad det kan få för konsekvenser om möten inte sker, samt hur stadens offentliga rum kan utformas för att gynna sådana möten. Examensarbetet baseras på litteraturstudier samt egna betraktelser och iakttagelser vid besök i Malmö. Arbetet inleds med en kortfattad beskrivning om industristaden Malmös förvandlig till kunskapsstad. Därefter följer en utveckling av teorier och begrepp kring möten, livsstil och rum. Vidare följer beskrivningar och analyser av två centrala områden i Malmö; Ribersborgsstranden - Västra hamnen - Stapelbäddsparken (område A) och Stortorget - Lilla torg - Gustav Adolfs torg – Möllevångstorget - samt stråket mellan dessa platser (område B). För att analysera dessa platser och stråk i Malmö har jag använt mig av Jan Gehls teorier om rummets form och aktiviteter. Jag har även försökt iaktta vilka människor, livsstilar som attraheras av de olika platserna. Varje områdesstudie avslutas med en sammanfattande kommentar. I den avslutande delen av arbetet förs en diskussion om sambandet mellan rum-funktion-aktivitet-människa. Stadens varierade utbud av funktioner och aktiviteter lockar olika människor. Rum av olika form och storlek skapar olika förutsättningar för vilka funktioner som kommer att finnas där och således också vilken typ av aktivitet som kommer äga rum.